Nybakad jaktchampion!

Äntligen tar jag ett krafttag i det envisa värmekomat som legat över oss i flera veckor för att skriva några rader! Ja ni som följer oss på Facebook har ju knappast missat att Nelly nu fått sin välförtjänta titel Svensk jaktchampion – hon är vår första JCH med prefixet Kungshällans, så vi är extra glada! 🙂

Nellys karriär har varit spikrak sedan vi tog över henne, endast en plump fanns  i hennes protokoll efter ett olycksaligt rendrev i Klimpfjäll i höstas. Hennes eftersöksresultat har sett likadana ut, så gott som uteslutande 10-10 på de prov hon startat, så efter avklarat anlagsprov i viltspår kände vi oss ganska lugna inför det stundande eftersöksprovet som var sista momentet för championatet. Men ska det jävlas så är det på prov! Döm om vår förvåning, vår genomarbetade tjej som fixat spåren klockrent på alla träningar släppte gåsen när hon bara hade en liten bit kvar till husse och tuggade på den! Det blev en retfull nolla på spåret.  Och vår apportgalna yngling Patron gjorde samma sak på öppenklasspåret! Efter långvarig väntan fick jag gå in och ropa på honom, han hade stannat och ätit på måsen halvvägs tillbaka, något som heller aldrig hänt! Alla var lika förvånade som vi… Men som tur var fixade Patron UKL med full pott, och halvbrorsan Jorm fick full pott både i UKL och ÖKL. Brage la ner gåsen en gång så han fick tyvärr bara 8-10 i EKL.

Jorm gör en fin avlämning

Matte och Putte efter UKL spåret, inte samma min efter det misslyckade ÖKL dito…

Tomas och Brage laddar för vattnet

På vägen hem funderade vi fram och tillbaka vad vi gjort fel när våra så säkra hundar båda visade samma beteende. Tillslut kom vi på det, och så enkelt det var! Eftersom vi åkte hemifrån såpass tidigt tänkte vi inte på att ge hundarna mat innan vi for, så när det var dags för provstart var det hög tid för mat och dom var säkert även törstiga i värmen. Varför leverera ett stycke mat när man kan äta det?

Vi kom med på ett nytt prov redan efter ett par dagar i Indal, så vi anmälde både Nelly och Brage och gav oss av. Den här gången var hundarna både utfodrade, vattnade samt att vi hade med oss kyldukar i värmen, inga yttre faktorer skulle få ställa till det denna gång! Nelly fixade ett klockrent spår – skönt! Brage gjorde samma dumhet som sist, han la ner gåsen strax innan han kom fram så det blev en 8:a även den här gången. Han är mer van att bära räv, troligtvis är det därför han lägger ner. Då var det bara vattnet kvar, det som var minsta bekymret tänkte vi! Området för vattendelen är lite trixig, hunden ska simma ut ur en vik och runt en liten udde där måsen ligger. Vi startade på prov där i fjol, och höll tummarna att Nelly skulle minnas att hon måste simma ut mot sjön för att hitta måsen. Men Tomas fick starta Nelly ca 15 meter längre in i viken än där elithundarna normalt går i, Tomas försökte dirigera henne utåt men hon vände hela tiden tillbaka in i viken. Dom fick lång tid på sig, desperationen ökade i husses röst och Nelly kämpade desperat, men hon förstod inte att hon måste längre ut och runt udden! Tillslut var tiden ute, domaren bröt provet och Tomas fick kalla in Nelly. Besvikelsen visste inga gränser! 😦 Brage som är van att träna och gå prov i Indal fixade förstås vattnet klockrent.

Men tur i oturen, ett nytt prov var planerat i Indal redan nästa dag! Vi anmälde Nelly på stående fot. När resten av provgänget åkt hem tränade vi några gånger i vattnet så Nelly skulle förstå att hon måste följa husses dirigering ut mot viken.

Nöjd husse och Nelly efter avklarat spår!

Där ute ligger måsen Nelly!

Så då blev det då tredje gången gillt! Den kvällen stämde allt, Nelly gjorde ett perfekt släpspår och fick sedan starta på det ”vanliga” stället för elitklassen och inte där unghundarna går i 15 meter längre in i viken så den här gången fixade hon det utan problem. Färden hem gick dubbelt så fort som i går, kändes det som i alla fall! Och skumpan var kyld sedan länge så den smakade gott 🙂

I år gläds vi dessutom åt att flera av våra valpköpare genomfört eftersöksgrenarna med sina hundar, så vi hoppas det blir några starter på fältprov också! Hittills:

Kungshällans NA Jägermeister (Nitro – Dimma) ÖKL spår: 7 vatten: 10

Kungshällans NA Minttu (Nitro – Dimma) ÖKL spår: 10 vatten: 10

Kungshällans NF Primadonna (Nitro – Nelly) UKL spår: 9 vatten: 9

Kungshällans NF Prada (Nitro – Nelly) UKL spår: 8 vatten: 9

Prada vattenapporterar

Dessutom har Plexus och Puma fixat godkänt anlagsklass viltspår, och Puma har dessutom 2X1:a pris ÖKL så hon nosar på Svenskt Viltspårchampionat, ett 1:a pris till så!

Efter att Nelly fått sitt eftertraktade jaktchampionat var det dags för oss att ställa oss nästa fråga, skall vi starta henne på riksprovet? Det vore fantastiskt kul med tanke på hur genomarbetad hon är och hur samjagade hon och husse blev förra hösten. Problemet stavas mickel räv… Nelly har inte fixat rävspåret och det beror inte på henne, utan är helt och hållet vårt fel. Vi gick för fort och hårt fram när vi skulle börja med rävapporten och framkallade en aversion för räven hos Nelly. Hon har blinkat, lagt sig på rygg och gjort allt hon kunnat för att slippa bära den förskräcklige rödpälsen. Vi har backat flera steg och ätit upp våra egna misstag. Med lock, pock och positiv träning har vi nu lyckats reparera misstagen och det ser nu ljust ut på rävfronten! Sista anmälningsdag var den 1 Augusti, och den 31:a juli bestämde vi oss. Vi anmäler Nelly! När jag sedan satt framför datorn och fyllde i uppgifterna hängde även Brage med. Vi måste ändå ha med oss alla hundarna, så varför inte? Problemet är ju ”nödbromsen”, som vi försökt pränta in på honom i alla upptänkliga situationer, samt att husse inte hunnit bli lika samjagad med Brage som med Nelly. Men som jag även skrev på Facebook: ”bättre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge”. Tomas kommer starta både Nelly och Brage i elitklass medan jag gör ett försök med ynglingen Patron i unghundsklass tillsammans med Rolf och Jorm. Liisa och Pingla kommer också att starta, samt ytterligare två av Jorms syskon. Nitros avkommor blir väl representerade på riksprovet! 🙂

Förutom de officiella eftersöksgrenarna har Patron och Brage fått visa upp sina färdigheter i lite andra sammanhang. När vi var på Fäviken Game fair i samband med att matte visade sina hundporträtt passade Tomas på att starta grabbarna i de tävlingar som anordnas under helgen. Båda gjorde en fin insats i apporteringstävlingen Glen Moray pickup challenge men missade pallplats med liten marginal. Brage startade även i Fäviken apporten som inbegriper både vattenapport och vilt, han gjorde på lördagen en bejublad insats då han som enda hund tog upp räven och sedan hoppade över staketet tillbaka med mickel i stadigt grepp! På söndagens tävling hamnade Brage på tredje plats. Tävlingarna är öppna för alla raser, såväl apporteringsspecialiserade retrievers som våra allroundhundar. Särskilt kul var det då att pallplatserna dominerades totalt av korthårsvorstrar. Vem behöver hund som enbart kan apportera när man kan få allt i ett! 😉

I den olidliga värmebölja som sliter hårt på folk och hundar ägnar vi oss mycket åt bad i vår tjärn, men samtidigt börjar längtan och förväntningarna stiga inför den stundande jakt- och provsäsongen! Efter riksprovet i Kiruna åker vi ner till Kittelfjäll där vi kommer att jaga mellan 1-5 september. Sen blir det säkert någon fler fjälltur också, men mest kommer vi förstås jaga på våra egna skogsmarker hemmavid. Vi har fått lov att inse att vi har för många hundar och alla får inte så mycket jakt som dom förtjänar, så Dimma är i höst utlånad till en aktiv jägare. I höst kommer vi ägna mycket krut åt Brage och Patron. Nelly är genomarbetad och ”färdigmeriterad” redan och gamm-momma Strimma behöver på sin höjd få någon kort liten jakttur för att hon ska få känna att hon fortfarande är med i leken. Men framöver lutar det troligtvis åt att vi söker ett nytt hem åt Brage. Det är absolut ingen brådska, vi vill gärna starta honom på prov och försöka få bukt med hans eftergångar först, och vi kommer i så fall vara ytterst noga med var han hamnar. Det är bara att inse att man kan inte samla hundar på hög, det är ju jakthundar som förtjänar att få jagas med!

När jaktsäsongen så småningom lider mot sitt slut väntar nästa stora äventyr, då kommer vi att para Nelly! Matte har ägnat mycket tid åt att spana in många fina kavaljerskandidater både inom Sverige och runt om i norden. Det är inte lätt, finns så många duktiga, snygga och intressanta hanar att välja på! Vi vill gärna tillföra något nytt, och kommer inte att använda någon av de mest populära hanarna/linjerna. Men man behöver ju inte gå över ån efter vatten, det som är långt bort är inte säkert att det är bättre 😉 Vi har så gott som bestämt vem som blir far åt Nellys nästa kull, men det kommer vi att skriva mer om lite senare. Vi hoppas kunna behålla en tik för egen del.