Kungshällans kennel

Korthårig vorsteh – German shorthaired pointer


Lämna en kommentar

Valparnas andra vecka och en nybliven champion!

I skrivande stund har valparna precis passerat två veckor. Dom växer så det knakar! Från att ha varit små hjälplösa ät- och sovmaskiner börjar dom nu likna små hundar. Dom både ser och hör, och kan interagera med varandra och omgivningen. Vi konstaterar att ingen av våra tidigare valpkullar har varit så stora (med undantag för lillebror då 🙂 ), kraftfulla, krävande och försigkomna! Nelly ser nästan desperat ut i bland när hon hoppar in till valplådan som kokar av nio små viljestarka individer som kräver mat och uppmärksamhet. I förrgår morse provade jag att öppna luckan till valplådan, Nelly stod ute och åt tillsammans med Dimma och Patron, medan valparna stultade runt i lådan och högljutt påtalade att dom minsann också behövde utfodras. Dom var inte sena att titta ut på den nya världen utanför den trygga valplådan, och sekunden efter så började dom en efter en ”droppa” ut och undersöka köket närmare. Våra tidigare valpar har tvekat länge innan dom tagit steget, och det har nog varit vid ca tre veckors ålder dom börjat kliva över kanten. Jag lät inte de äventyrliga pionjärerna gå särskilt långt ut på köksgolvet innan jag samlade ihop dom och stängde luckan igen. Köksgolvet är fortfarande glatt och halt för små ben som inte fått upp styrkan ordentligt.

72dpi_001

I går provade jag att ge valparna älgfärs utblandat med äggula från våra höns och lite rapsolja. Det var populärt! Valparna sög och smaskade i sig färsen från mina fingrar med våldsam intensitet! Hela den lilla kroppen riste och vred sig när valpen kämpade för att få i sig den nya delikatessen. Men det fick räcka med en liten klutt per valp så att magen väjer sig. Vi kommer att ge dom en liten portion om dagen som vi ökar på efterhand. Efter ett par dagar borde dom kunna börja äta från ett fat, då blir det mindre kladdigt än när man matar dom en och en med fingrarna. Med den planerade valpkullen i åtanke var vi noga med att spara mycket puts från älgstyckningen i höstas, som vi malde och frös ned i portionspåsar. Enligt flera studier jag läst är färskfoder det allra bästa för hundar, och framförallt valpar, så vi tänkte föda upp den här kullen på en blandning av färskfoder och vårt vanliga torrfoder Carrier för att ge dom bästa start i livet.

72dpi_008

I takt med att valparna växer så har Nelly ökat sin mjölkproduktion, och vi har gått över till att ge henne Carrier high energy med 32 % protein och 24% fett (som vi brukar ge hundarna under fjälljakten), samt att hon får laxolja och ägg från våra höns då och då. Hon äter ungefär dubbelt så mycket som Patron fyra gånger om dagen för att inte tappa i hull. Allt går bara rakt igenom hennes kropp ner i ”mjölktanken”!

Alla valpar är nu tingade, dom blir inte lika utspridda som vår förra kull så det kommer bli lättare att ordna valpträffar. Det ser vi fram emot! Dom kommer att hamna i Umeå, Timrå, Sundsvall, Bräcke, Hudiksvall, Uppsala/Umeå, Falun och Stockholm. Vi kommer skicka ut lite mer praktisk info till er som tingat valp under de närmaste dagarna. Det har varit lite hektiskt när kennelmatte varit på resande fot i helgen och husse börjat jobba igen efter sin tio dagars ledighet. Det kommer bli lite råddigt de närmaste veckorna då vi båda jobbar heltid, men Tomas skiftgång underlättar mycket. När det blir några timmar för länge innan vi byter av varandra här hemma ber vi ”kennelmormor” Monica som bara bor ett par kilometer bort att åka hit och rasta/utfodra Nelly och så småningom även valparna. Fler bilder och filmklipp av valparna finns i vanlig ordning på vår facebooksida. Dom börjar bli roligare och tacksammare att fotografera dem så antalet foton vi lägger ut kommer att öka 🙂

En varm dag på utställning i Lycksele resulterade i tredje och sista CK:t!

En varm dag på utställning i Lycksele resulterade i tredje och sista CK:t!

Så till en annan glad nyhet! Under helgen som gick var jag (Maria) i Lycksele på utemässan och visade min konst. På Söndagen kom Rolf och Monica upp för att besöka mässan, med sig hade dom Jorm som var anmäld till utställningen som Västerbottens vorstehklubb anordnar i samband med mässan. Jorm gjorde bra ifrån sig (fast handlern fick kritik får att hon sprang felaktigt 😉 ) och det slutade med excellent, CK, andra bästa hane i jaktklassen och reservcert. Med det så är Jorm färdig utställningschampion! 😀 Nu är det bara för husse Rolf att fokusera på nästa titel som smäller ännu högre: svensk jaktchampion! För det är han värd, den snygge och duktige Nitrosonen ❤

/Maria

DSC_7850

En lite mer presentabel bild på SEUCH J Rodedalens Jorm

Annonser


1 kommentar

Lyckad rosettjakt

Det blev en lyckad dag för Jorm på SKK:s utställning i Sundsvall i dag! Först blev han bästa hane i jaktklassen med CERT, och sedan gick han och blev BIR! Jag misströstade lite att ställa honom eftersom han på de senaste utställningarna tydligt visat att det är det tråkigaste som finns att ägna sig åt, med resultatet hängande svans och bakåtfällda öron a´la whippet. Vill man inte visa upp sig spelar det ingen roll att hur snygg man är… Men i dag var han pigg och glad i ringen och föll dessutom domaren i smaken 🙂 Så här löd kritiken:

Lagom stor, bra könsprägel, utmärkt huvud, torr hals, god manke, utmärkt bröstdjup och längd. Bra benvinklar. Stabila rörelser, god päls.

Domare: Frank Christiansen, Norge.

BIM blev ”träningskompisen” Toxic, som fick sitt tredje CERT och därmed är SEUCH, stort grattis Jenny! Toxic är inte bara trevlig och en duktig jakthund, hon är snygg också 🙂

DSC_0163

BIR Rodedalens Jorm och BIM Toxic med matte Jenny Karlsson. Domare: Frank Christiansen. Jorm blev redigt kär i söta Toxic som synes 😉

Nackdelen med att bli bäst i rasen är att det blir en lååång dag… Det hade jag inte räknat med så jag hade inget fika med mig förutom en banan och en flaska vatten. Som tur är finns det ju att köpa. Jag tog en sväng på Jula och handlade lite förnödenheter men det blev ändå mycket dötid då jag roade mig med att sitta och titta på hundar av alla möjliga originella raser som visades upp. Det är så lättsamt med Jorm som liksom sin far lever efter mottot ”peace, love and understanding”. Det spelar ingen roll vilken hund som kliver fram och nosar på honom och hur ”suspekt” den än ser ut så möter han alla med samma öppenhet och viftande svans. Hanhundsaggressivitet existerar inte hos honom, är det någon hane som spänner sig och gruffar så vänder han bort huvudet och visar med all tydlighet att han inte vill ha något bråk. Precis så var Nitro också. När Jorm tyckte att han glott färdigt på pudlar, nakenhundar och diverse obestämbara små golvmoppar fläkte han ut sig raklång och somnade på sin filt, jag fick se upp så ingen trampade på honom när dom passerade i den trånga gången mellan ringarna.

Så var det tillslut dags för gruppfinalen och jag fick väcka upp Jorm ur sin dvala. Det blev endast fyra finalister i grupp 7, förutom Jorm en irländsk setter, en weimaraner och en kleine münsterländer. Döm om min förvåning, men Jorm gick och placerade sig som tvåa! Jag har aldrig kommit så långt på en utställning med våra vorstrar förut. På SKK:s utställningar samlas ”utställningseliten”, Jorm är ju framförallt en jakthund och jag har inte lagt något krut på att utställningsträna honom. Föga förvånande blev han slagen av den välpälsade irländska settern med sin rutinerade handler. Trea efter Jorm blev weimaranern och fyra münsterländern. En gigantisk BIG2 rosett fogades till samlingen av de tidigare, samt en laddning Klass färskfoder. Trötta men glada begav vi oss hemåt. Vi passade på att ta några ”skrytbilder” med rosettskörden och nya uppställningsbilder hemmavid:

Rodedalens Jorm

Rodedalens Jorm

Rodedalens Jorm

Jajaja… sluta orda om den där utställningen nån gång – blir det några valpar då?? Vi är helt överväldigade över intresset för vår planerade kull! många väntar och undrar förstås om det ”tagit”? Inklusive vi själva förstås! Vi hade tänkt göra ultraljud på Nelly de närmaste dagarna (i dag är det precis 4 veckor sedan första parningen) men för varje dag som går tycker vi att vi ser allt större tecken på dräktighet så vi avvaktar. Nelly är trött, vill mest ligga och sova samt är extremt fokuserad på mat! Hon har inte mått illa, men det gjorde hon inte förra gången hon väntade valpar heller. Hon har breddat över revbenen och när hon är nyäten får hon allt mer formen av en öltunna… Vi törs inte ropa hej riktigt än, men nog ser det lovande ut?

nellygravid2


Lämna en kommentar

Nitrobarn på utställning

Två helger i rad har jag (Maria) och Jorm varit på utställning. På Kristi himmelsfärdsdag åkte jag och min mamma Monica som är Jorms matte till Lycksele där Västerbottens vorstehklubb arrangerade utställning i samband med utemässan. Vädret var ruggigt, kallt och blåsigt med isande regn- och hagelskurar. Men Jorm skötte sig fint i ringen och slutade som 2:a bästa hane i jaktklassen med CK och 3:e bästa hane totalt! 🙂 Domare var Aina Lundmark, som också påpekade att Jorm hade utställningens snyggaste tassar 😉

Glad ”handler” med Jorm som fick sitt första CK!

Flott hane med utmärkta proportioner. Något flat hjässa. Utmärkt hals, rygg, kors och vinklar runt om. Mkt bra benstomme, pals och färg. Vägvinnande rörelser. Välvisad!

Den gångna helgen var det dags för nästa utställning, specialhundklubbarnas årliga Jämtlandsutställning som denna gång hölls i Brunflo. Jag klev upp i ottan, hämtade upp Jorm och vi begav oss inåt landet. Vädret var bättre än förra helgen, ingen direkt värme men åtminstone sol! Det var som vanligt många hundar anmälda så konkurrensen var hård, och domaren Towe Lööv som för dagen hade en domarelev med sig var mycket noggrann och gick igenom hundarna grundligt från nos till svansspets. Många åkte ut med good och verygood, och det hölls hårt i CK:na. Jorm skötte sig bra även denna gång, och han placerad som tvåa i jaktklassen. Endast 1:an fick CK så Jorm blev utan denna gång. Kritiken var överlag bra, men hans vinklar som var bra förra helgen verkar ha ”rätat ut sig” under veckan som gått samt att han dessutom dragit på sig ett brant kors… Den flata hjässan däremot hade nu rättat till sig! 🙂 Utställningar är verkligen en bedömningssport, men eftersom Jorm hittills fått överlag bra kritik och placeringar så lär vi nog lyckas skrapa ihop de där tre CK:na till utställningschampionatet tids nog.

Kungshällans kennel representerades denna gång endast av Liisa med Pingla (Kungshällans NF Primadonna) i jaktklass. Vår egen Patron går ju inte i jaktklass än eftersom han hittills bara har ett fältbetyg från vårprov, och jag är tveksam om det kommer vara värt att ställa ut honom eftersom jag misstänker att han spränger maxhöjden… Lilla Pingla skötte sig jättefint i ringen och fick betyget verygood i dag.

Liisa och J Kungshällans NF Primadonna ”Pingla”

Jorms två kullsyskon var också med, Rodedalens Gnillo och Falla som båda gick i ÖKL. Gnillo är en riktigt stilig herre, han har nog kullens snyggaste huvud! Tyvärr så är han lite väl reslig, så betyget slutade på good på grund av storleken. Men kritiken var bra i övrigt och alla delar sitter där dom ska. Gnillo har fältbetyg 6 ÖKL från vårprovet, men först med genomförda eftersöksgrenar blir han jaktmeriterad.

Rodedalens Gnillo

Kullsystern Falla är en snygg tjej med fina proportioner, hon fick excellent med fin kritik och blev bästa tik i ÖKL men domaren valde att hålla på CK:t i dag. Men hon lär nog plocka sina tre vad det lider när hon går i jaktklassen.

Rodedalens Falla

Denna välbesökta utställning är ett bra tillfälle att få se många hundar, och jag tog hundratals foton som tagit en stund att gå igenom. Till att börja med har jag lagt upp ett gäng på vår facebooksida men endast av Nitros avkommor från vår och Rodedalens kennel. Resterande bilder kommer jag att lägga upp på Jämtland Västernorrlands vorstehklubbs facebooksida så fort jag gått igenom dom.

 /Maria


Lämna en kommentar

Vårprov

Nu är vi hemma och ”mellanlandar” efter vårprovet i Mittådalen, i morgon styr vi kosan mot Kittelfjäll där påsken traditionsenligt ska firas.

Vårprovet var som vanligt trevligt och välarrangerat, Tomas startade med Patron medan jag var stug- och hundvakt eftersom vi hade hela flocken med oss. Rolf startade med Jorm. På lördagen startade även Kristina med Patrons bror Plexus, syrran Prada var också anmäld men passade lägligt på att börja löpa så hon blev tyvärr struken.

På fredagen var det mulet med lite snöfall, föret var bitvis tungt för hundarna men bröderna Patron och Jorm jobbade på med oförminskad intensitet hela dagen, det ger verkligen resultat att båda två fått ett antal jaktdagar på vinterfjället! Det är ingen tvekan vad som förväntas av dom. Tyvärr var det dåligt med fågel på fredagen, så det blev ingen situation för någon av dem. Men båda fick mycket beröm för sitt sök. Även Plexus jobbade på bra, han hade fågel i sitt släpp men fick tyvärr inte till någon jaktbar situation.

Kristina och Plexus

På kvällen blev vi bjudna på god middag hos Lille-Mor, hennes dotter Matilda och ett gäng av hennes valpköpare som bodde på vandrarhemmet i Mittådalen. Det är en tillräcklig bedrift att sätta sig på tåget ända från Skåne och åka upp på vårvinterprov med en hund, så Patrons syster Puma fick stanna hemma medan Lille-Mor startade med sin äldre tik Ztella. Men nästa gång hoppas vi få se den lilla bruna fröken flyga fram över fjällvidderna 😉

På lördagen var det strålande sol. Rolf och Tomas hamnade den här dagen i varsin grupp. Den här dagen var det mer fågel vilket också märktes i resultatlistan med fler pristagare än fredagen. Båda grabbarna hade förstaprissök även i dag och fick lovord av sina respektive domare. Patron fick två fågelsituationer, men domaren önskade lite rappare avance så han fick nöja sig med en 6:a på fält, apporten fixade han prickfritt.

Vår fina kille i vackert landskap

Jorm matade på med sedvanligt krut, men blev störd ett par gånger då han börjat markera fågel och parkamraten ångade förbi så Rolf nödgades kalla tillbaka honom. Till slut fick han tillfälle på några ripor utan att partnern kom farande, men då Rolf såg riporna löpa undan framför Jorm reagerade han med ryggraden och lade Jorm innan han hunnit stå ordentligt, sekunden senare tog riporna till vingarna… domaren fyrade av startpistolen och bedömde det som en godkänd situation, men någon avance blev det ju inte. Tyvärr blev det ingen fler fågelsituation för Jorm där han kunde få visa sin effektiva avance, så han fick också nöja sig med en 6:a på fält. Husse grämde sig över sin lite väl snabba reaktionsförmåga 😉 På apporten fick han en 5:a eftersom han tyckte ripan smakade lite väl gott.

Rolf och Jorm – ett väl sammansvetsat team!

Summa summarum är vi mycket nöjda med våra grabbars prestationer i helgen, efter sommarens genomförda eftersöksgrenar har dom varsitt 2:a pris i ÖKL. Detaljer finns alltid att slipa på, och det är tur att det kommer en lågsäsong utan jakt då man kan ägna sig åt sådana aktiviteter i väntan på den 25 augusti! 🙂

Nelly med sin näpna lilla dotter Prada som tyvärr löpte och fick strykas från provet… men husse Mattias har lagt upp ett par skolexempel på Pradas fina fågelarbeten i vår facebookgrupp!

På tal om väntan, så måste vi tyvärr vänta ett halvår till innan det blir några valpar här på Kungshällan 😦 Ultraljudet visade att Nelly är tom… verkligen trist då vi aldrig tidigare haft ett så stort intresse för en planerad kull! Ett gäng med ambitiösa och trevliga valpspekulanter har nyss fått mail med det tråkiga beskedet. Men vi vill inte vänta ett helt år, så trots att Nelly beräknas löpa mitt i jaktsäsongen kommer vi att para henne nästa löp, troligen i augusti/september. Som tur är har vi ju två hundar till att jaga med och Jorm kan vi också låna så vi lider ingen brist 😉 Nu har vi ett halvår på oss att söka rätt på en ny kavaljer åt Nelly. Det kan jag säga redan nu att det kommer inte att bli någon av de mest populära och välanvända hanarna/linjerna, vi vill kunna bidra med intressanta blodslinjer till rasen i Sverige. En ytterligare aspekt är om någon av våra valpköpare meriterar upp sin tik och i sin tur blir intresserad att ta en kull eller får sin hane högt meriterad så slipper alla potentiella partners vara nära besläktade!

Som tur är så brukar sommaren gå fort, rätt vad det är så är det höst, jaktpremiär och dags att företa en parningsresa! Halva nöjet som uppfödare (åtminstone för undertecknad medan husse föredrar att jaga) är ju att studera stamtavlor, avkommor, titta på bilder och diskutera med uppfödarkollegor. Allt för att få fram den ultimata kullen blivande stjärnor 🙂

/Maria


Lämna en kommentar

God fortsättning!

Så har vi snart hunnit en månad in i det nya året och ytterligare ett år kan läggas till handlingarna. Vintern lät vänta på sig precis som förra året, vilket har gett oss en lång jakthöst. Den goda skogsfågeltillgången på vår jaktmark håller i sig, det är roligt och ger många givande jakter och inte minst fågel i frysen!

Här kommer en liten summering av ”hundåret” som gått i ord och bild:

Skogsjakten kunde vi ägna oss åt ända en bit in i januari innan snön och skaren satte stopp. I början av februari tog vi en helgtur till Kittelfjäll, men fick konstatera att det var alltför kallt och bistert både för hundar och jägare. Min kamera gick allt tyngre i den bitande kylan, men några bilder blev det.

Vecka 10 åkte vi upp igen för att jaga i en vecka. Vädergudarna var inte med oss den här gången heller, det snöade och var dimmigt. Vi hade gott om fågel, men det var inte lätt att se dom och få någon skottchans i dimman och snöyran!

Nu hade vi dessutom fått en ny flockmedlem då Nellys kullbror Brage flyttat hem till oss.

Efter en tuff dag på fjället är det extra mysigt med after jakt i stugan!

I slutet av mars åkte vi till Mittådalen för att träna och gå jaktprov. Två av våra valpköpare slöt upp, Mattias med Prada och Liisa med Pingla. Vi tränade på fjället ett par dagar före provet, vädret var kanon! Nästan för varmt och vinstilla om man ska se det jaktmässigt! Ungdomarna fick några nyttiga fågelsituationer inför det stundande provet.

Prada & Mattias

Liisa & Pingla (Primadonna)

Tomas startade Nelly och Brage i elitklass och jag gick med Putte unghundsklassen. Första dagen fick jag gå i samma grupp som Mattias och Liisa, det var trevligt att se ungdomarna i action! Pingla som visat upp sitt första riktiga fågeljobb på träningen innan gjorde samma fina prestation på provet då hon hittade och stod för en ensam ripa. Apporten var lite si och så, men nu hade Pingla som första hund i kullen erövrat ett fältbetyg! Gissa om matte och uppfödar´n var glada! Prada och brorsan Patron gick fint båda två, men hade tyvärr inte turen med sig att hitta någon fågel.

Pingla står för fågel. Inte illa att fixa ett fältbetyg – första provet för både matte och hund!

Tomas rapporterade att Brage gjorde bort sig tidigt, han gick efter fågel. Hans olydnad för fågel blev något vi fick jobba en hel del med. Nelly däremot gick fantastiskt fint, men hade inte turen med sig med fåglarna, parkamraten hittade fågel först. Hon fick lång släpptid, och tillslut lyckades det! Hon fick till en bra fågelsituation och kunde kvittera ut en fält 7:a, hennes andra i elitklass 🙂

Husse och en trött Nelly vilar ut i stugan efter hennes prestation.

Vid prisutdelningen visade det sig att Nelly blivit dagens bästa elithund och dottern Pingla dagens bästa unghund! Vi kunde inte annat än känna oss stolta och nöjda.

Andra dagen strök vi Nelly från provet, hon hade nu inget mer att bevisa. Det blev Brage i elitklass och Patron i unghundsklass. Vi fick dessutom gå i samma provgrupp. Brage gjorde bort sig igen i andra släpp då han tjuvreste och gick efter, så Tomas vände tillbaka för att städa ur stugan medan jag och Patron fortsatte. Mattes Putte gick bara bättre och bättre, men han var enda unghund och fick gå mot erfarna öppenklasshundar som givetvis hade skarpare näsa och hittade fågel först. Flera gånger fick han visa upp sin säkra sekundering, och han fick lång släpptid. Men det ville sig icke, ingen fågelsituation för Putte.

Patron (bland björkarna till vänster i bild) sekunderar sin partner för jag vet inte vilken gång i ordningen…

I Maj åkte jag till Östersund på utställning med Patron, Brage och Jorm. Det var värsta tänkbara väder, ösregn och ruskigt. Inte lätt att få hundarna att visa upp sig från sin bästa sida!

Patron och Brage fick nöja sig med varsitt excellent, men Jorm gick desto längre! Visad av uppfödaren Kent fick han excellent med CK, blev bästa hane och tillslut BIM, slagen av sin mor Sångbergets Roda som blev BIR! 🙂

 

Kent och Jorm i ringen

Det var trevligt att se så många Nitrobarn från tre olika kullar i ringen! Förutom Patron och Jorm visades Dimma och Nitros son Jägermeister i ÖKL där han fick very good, Liisa visade Pingla som också fick very good, samt att flera av Jorms syskon var där.

Eftersom Nelly nu hade fältbetyget klart inför sin sista elitetta var det extra spännande inför sommarens eftersöksprov! Typiskt nog så strulade det, vår annars så säkra tjej behövde tre prov på sig, men till slut satt 10-10 på spår och vatten och vi kunde korka upp skumpan för att fira kennelns första egenuppfödda dubbelchampion!

Patron strulade också en del på eftersöksproven men grejade tillslut full pott på eftersöksgrenarna i UKL och ÖKL. Brorsan Jorm klarade däremot full pott i båda klasserna på första försöket.

Sommaren blev varm, en lugn period för hundarna som uppskattade att få bada i vår tjärn så gott som dagligen. Vi var på Fäviken game fair då Maria deltog med sin konst, då fick Patron och Brage följa med. Tomas roade sig med att ställa upp i de apporteringstävlingar som anordnades under mässan, och våra killar gjorde bra ifrån sig. Faktum var att prispallen dominerades av vorstrar som vann storslaget över apportspecialiserade retrievers – fin reklam för vår ras! 🙂

VARMT! Tur det fanns lite svalka i mattes montertält, och husse köpte en behändig kylfilt från Doggy 🙂

Så var det då äntligen dags för premiärjakt! Som traditionen bjuder företog vi den i Kittelfjäll, den här gången med en husvagn på släp eftersom vi efter ett par dagar skulle fortsätta resan mot Kiruna och riksprovet. Förväntningarna var höga inför premiären, men vi blev riktigt besvikna då vi inte såg en fjäder på Kittelfjället 😦 För att spara på våra ”provhundar” Nelly, Brage och Patron jagade vi bara en dag på fjället. Men Tomas och Dimma tog en skogstur dag två och fick fin jakt med två tjädrar med i säcken, lite kompensation för den tröstlösa premiärdagen 🙂

dimma_tjädrar

Dimma – vår ”köttjägare” 😉

Vi hade trevliga dagar på riksprovet som var välarrangerat av SVK Malmfälten. Bra väder hade man också lyckats beställa! Det var kul att se så många Nitrobarn ur både Nellys och Rodas kull komma till start i unghundsklassen. Alla gjorde bra ifrån sig och fick fina omdömen på fält, men i slutänden blev det endast Jorm som klarade alla fyra momenten och slutade med ett 2:a pris.

Fyra Nitrobarn laddade för start på riksprovet! Liisa med Pingla (Primadonna), Kent med Falla, Maria med Patron och Rolf med Jorm.

Syskonen Rodedalens Jorm, Falla och Dunder (Ormkullens E´Nitro – Sångbergets Roda). En trio trevliga unghundar som gjorde bra ifrån sig på riksprovets fältgrenar.

Nelly och Brage startade i elitklass, vår pålitliga tjej gjorde ett bra fältarbete och fick en 7:a på fält. Bror Brage däremot hade vi inte lyckats slipa bort olydnaden på helt och hållet, när en nyslagen kull sprutade upp runt honom kunde han inte hålla sig från att knallapportera. Han klarade fältdelen med ett nödrop och fick en 4:a på fält. När det var dags för eftersöksgrenarna blev det däremot ombytta roller, Brage klarade både spår och vatten galant. Men Nelly som vi kämpat med rävapporteringen hela sommaren klarade tyvärr inte spåret. Lite surt var det, eftersom hon hamnat bland topp 5 om hon fixat det. Som tur är så behöver hon inte bevisa något mer, vi vet vad vi har i vår bruna drottning 🙂

After-riksprov, varmt och skönt vid stugväggen!

Efter avklarat riksprov vände vi åter mot Kittelfjäll för att fortsätta jaktveckan. Vännerna Stefan och Henrik som kommit upp redan dagen innan bjöd oss på nyfångad grillad fjällfisk när vi kom fram. Förhoppningarna inför de kommande jaktdagarna var inte så höga med tanke på premiärjakten, men vi blev positivt överraskade! Något kronår visade det sig inte vara, men fullt godtagbar fågeltillgång som gjorde att vi fick fina jaktdagar med många spännande situationer. Kvällarna avnjöts i vanlig ordning med god mat och dryckjom.

Glada och nöjda hundar & jägare efter ett lyckat eftersök på en ung tjädertupp i fjällbjörkskogen.

Glad husse efter att ha fällt Patrons första ripa! Det förtjänar en skrytbild 🙂

Kombinerad after-jakt och tillredning av tjäder, fjällöring och lite hemodlade rotfrukter från Marias trädgårdsland.

Väl hemma från fjällen vidtog skogsfågeljakten, flera år i rad har vi haft riktigt gott om skogsfågel och trenden fortsätter hålla i sig. Vi har ju jaktmarken ”inpå knuten” så har man bara några timmar över så är det lättsamt att ge sig iväg till skogs med hund och bössa. Några dagar ägnade vi också åt älgjakten för att fylla på med ”stapelföda”.

I slutet av september gjorde vi ytterligare en fjälltur. Vädret var underbart men lite väl varmt. Vi provade lite ”nya” områden men det gav dålig utdelning. Veckan avslutade vi med prov i Klimpfjäll med Patron och Brage, som tyvärr blev resultatlöst.

VARMT på fjället!

Men underbara kvällar framför brasan medan solen går ner bakom Marsfjällen… stunder man kan ta fram och minnas när vardagen är grå och trist.

Jaktprov är kostsamma äventyr, inte minst ett riksprov! Vi beslutade oss för att skippa ytterligare prov till förmån för jakt i vår egen skog. Tomas har varit ute så mycket som möjligt med Patron, som glädjande nog går i pappa Nitros fotspår.

Putte på jakttur med husse

Dimma står

En skogstur med Dimma blir sällan lottlös!

I och med att Jorm blivit jaktmeriterad och HD röntgad är han nu godkänd som avelshane enligt Vorstehklubbens kriterier, och eventuellt har han en parning på gång. Husse Rolf kommer att spendera hela vårvintern i Kittelfjäll, så Jorm kommer att få mycket jakt och även starta på vårvinterprov. Jag visade honom på SVK:s utställning i Umeå, han fick excellent och fin kritik, men han kunde inte matcha de fullvuxna hanarna i jaktklassen och blev utan CK denna gång. Vi kommer igen till våren!

J Rodedalens Jorm (Ormkullens E´Nitro – Sångbergets Roda)

Förutom att han en duktig jakthund – så snäll och godhjärtad! Precis som pappa ❤

I och med att vi bestämde oss för att para Nelly och planerar att behålla en tikvalp, så var det dags att söka ett nytt hem åt Brage. Att han flyttade till oss var en tillfällig lösning, det var vi inställda på från första början. Lägligt nog så ringde Lars som tog över vår lilla ”Bettan” för ett par år sedan och var sugen på en ny hund. Sagt och gjort, Brage fick flytta till sin äldre halvsyster i Piteå och fann sig väl tillrätta. Nu när höstjakten är slut har Brage och Lars i stället kul tillsammans i skidspåren, lilla Bettan som hunnit bli åtta år och med åldern lite bekväm av sig gläds nog åt att husse fått en ny dragkompis 😉

Brage är en riktigt duktig skogsfågelhund, Tomas har skjutit en del tjäder för honom i höst.

Lars med Brage och Bettan

Lars med halvsyskonen Brage och Bettan

Vi hade beräknat att Nelly skulle löpa lagom till årsskiftet, och hade förberett oss på en parningsresa någon gång i mellandagarna. Men ännu visar hon inga tecken på löp, både vi och ett antal valpintresserade väntar med spänning! Fördelen med att hon skjuter på löpet är att vi nu kan sikta in oss på att kunna åka på vårvinterprovet i Mittådalen och sedan fira påsken i Kittelfjäll helgen därpå. Och sen är det är ju ganska lättsamt och mysigt att ha valpar under våren och sommaren då dom kan vara utomhus mer 🙂

Nelly verkar tycka att det räcker med ”valpar” – hon har ju sin ohängde son kvar! 😉

Mysigt med sommarvalpar! Här är Strimma med Nelly och hennes syskon 2009, senast vi hade en sommarkull.


Lämna en kommentar

Nybakad jaktchampion!

Äntligen tar jag ett krafttag i det envisa värmekomat som legat över oss i flera veckor för att skriva några rader! Ja ni som följer oss på Facebook har ju knappast missat att Nelly nu fått sin välförtjänta titel Svensk jaktchampion – hon är vår första JCH med prefixet Kungshällans, så vi är extra glada! 🙂

Nellys karriär har varit spikrak sedan vi tog över henne, endast en plump fanns  i hennes protokoll efter ett olycksaligt rendrev i Klimpfjäll i höstas. Hennes eftersöksresultat har sett likadana ut, så gott som uteslutande 10-10 på de prov hon startat, så efter avklarat anlagsprov i viltspår kände vi oss ganska lugna inför det stundande eftersöksprovet som var sista momentet för championatet. Men ska det jävlas så är det på prov! Döm om vår förvåning, vår genomarbetade tjej som fixat spåren klockrent på alla träningar släppte gåsen när hon bara hade en liten bit kvar till husse och tuggade på den! Det blev en retfull nolla på spåret.  Och vår apportgalna yngling Patron gjorde samma sak på öppenklasspåret! Efter långvarig väntan fick jag gå in och ropa på honom, han hade stannat och ätit på måsen halvvägs tillbaka, något som heller aldrig hänt! Alla var lika förvånade som vi… Men som tur var fixade Patron UKL med full pott, och halvbrorsan Jorm fick full pott både i UKL och ÖKL. Brage la ner gåsen en gång så han fick tyvärr bara 8-10 i EKL.

Jorm gör en fin avlämning

Jorm gör en fin avlämning

Matte och Putte efter UKL spåret, inte samma min efter det misslyckade ÖKL dito...

Matte och Putte efter UKL spåret, inte samma min efter det misslyckade ÖKL dito…

Tomas och Brage laddar för vattnet

Tomas och Brage laddar för vattnet

På vägen hem funderade vi fram och tillbaka vad vi gjort fel när våra så säkra hundar båda visade samma beteende. Tillslut kom vi på det, och så enkelt det var! Eftersom vi åkte hemifrån såpass tidigt tänkte vi inte på att ge hundarna mat innan vi for, så när det var dags för provstart var det hög tid för mat och dom var säkert även törstiga i värmen. Varför leverera ett stycke mat när man kan äta det?

Vi kom med på ett nytt prov redan efter ett par dagar i Indal, så vi anmälde både Nelly och Brage och gav oss av. Den här gången var hundarna både utfodrade, vattnade samt att vi hade med oss kyldukar i värmen, inga yttre faktorer skulle få ställa till det denna gång! Nelly fixade ett klockrent spår – skönt! Brage gjorde samma dumhet som sist, han la ner gåsen strax innan han kom fram så det blev en 8:a även den här gången. Han är mer van att bära räv, troligtvis är det därför han lägger ner. Då var det bara vattnet kvar, det som var minsta bekymret tänkte vi! Området för vattendelen är lite trixig, hunden ska simma ut ur en vik och runt en liten udde där måsen ligger. Vi startade på prov där i fjol, och höll tummarna att Nelly skulle minnas att hon måste simma ut mot sjön för att hitta måsen. Men Tomas fick starta Nelly ca 15 meter längre in i viken än där elithundarna normalt går i, Tomas försökte dirigera henne utåt men hon vände hela tiden tillbaka in i viken. Dom fick lång tid på sig, desperationen ökade i husses röst och Nelly kämpade desperat, men hon förstod inte att hon måste längre ut och runt udden! Tillslut var tiden ute, domaren bröt provet och Tomas fick kalla in Nelly. Besvikelsen visste inga gränser! 😦 Brage som är van att träna och gå prov i Indal fixade förstås vattnet klockrent.

Men tur i oturen, ett nytt prov var planerat i Indal redan nästa dag! Vi anmälde Nelly på stående fot. När resten av provgänget åkt hem tränade vi några gånger i vattnet så Nelly skulle förstå att hon måste följa husses dirigering ut mot viken.

Nöjd husse och Nelly!

Nöjd husse och Nelly efter avklarat spår!

Där ute ligger måsen Nelly!

Där ute ligger måsen Nelly!

Så då blev det då tredje gången gillt! Den kvällen stämde allt, Nelly gjorde ett perfekt släpspår och fick sedan starta på det ”vanliga” stället för elitklassen och inte där unghundarna går i 15 meter längre in i viken så den här gången fixade hon det utan problem. Färden hem gick dubbelt så fort som i går, kändes det som i alla fall! Och skumpan var kyld sedan länge så den smakade gott 🙂

I år gläds vi dessutom åt att flera av våra valpköpare genomfört eftersöksgrenarna med sina hundar, så vi hoppas det blir några starter på fältprov också! Hittills:

Kungshällans NA Jägermeister (Nitro – Dimma) ÖKL spår: 7 vatten: 10

Kungshällans NA Minttu (Nitro – Dimma) ÖKL spår: 10 vatten: 10

Kungshällans NF Primadonna (Nitro – Nelly) UKL spår: 9 vatten: 9

Kungshällans NF Prada (Nitro – Nelly) UKL spår: 8 vatten: 9

Prada vattenapporterar

Dessutom har Plexus och Puma fixat godkänt anlagsklass viltspår, och Puma har dessutom 2X1:a pris ÖKL så hon nosar på Svenskt Viltspårchampionat, ett 1:a pris till så!

Efter att Nelly fått sitt eftertraktade jaktchampionat var det dags för oss att ställa oss nästa fråga, skall vi starta henne på riksprovet? Det vore fantastiskt kul med tanke på hur genomarbetad hon är och hur samjagade hon och husse blev förra hösten. Problemet stavas mickel räv… Nelly har inte fixat rävspåret och det beror inte på henne, utan är helt och hållet vårt fel. Vi gick för fort och hårt fram när vi skulle börja med rävapporten och framkallade en aversion för räven hos Nelly. Hon har blinkat, lagt sig på rygg och gjort allt hon kunnat för att slippa bära den förskräcklige rödpälsen. Vi har backat flera steg och ätit upp våra egna misstag. Med lock, pock och positiv träning har vi nu lyckats reparera misstagen och det ser nu ljust ut på rävfronten! Sista anmälningsdag var den 1 Augusti, och den 31:a juli bestämde vi oss. Vi anmäler Nelly! När jag sedan satt framför datorn och fyllde i uppgifterna hängde även Brage med. Vi måste ändå ha med oss alla hundarna, så varför inte? Problemet är ju ”nödbromsen”, som vi försökt pränta in på honom i alla upptänkliga situationer, samt att husse inte hunnit bli lika samjagad med Brage som med Nelly. Men som jag även skrev på Facebook: ”bättre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge”. Tomas kommer starta både Nelly och Brage i elitklass medan jag gör ett försök med ynglingen Patron i unghundsklass tillsammans med Rolf och Jorm. Liisa och Pingla kommer också att starta, samt ytterligare två av Jorms syskon. Nitros avkommor blir väl representerade på riksprovet! 🙂

Förutom de officiella eftersöksgrenarna har Patron och Brage fått visa upp sina färdigheter i lite andra sammanhang. När vi var på Fäviken Game fair i samband med att matte visade sina hundporträtt passade Tomas på att starta grabbarna i de tävlingar som anordnas under helgen. Båda gjorde en fin insats i apporteringstävlingen Glen Moray pickup challenge men missade pallplats med liten marginal. Brage startade även i Fäviken apporten som inbegriper både vattenapport och vilt, han gjorde på lördagen en bejublad insats då han som enda hund tog upp räven och sedan hoppade över staketet tillbaka med mickel i stadigt grepp! På söndagens tävling hamnade Brage på tredje plats. Tävlingarna är öppna för alla raser, såväl apporteringsspecialiserade retrievers som våra allroundhundar. Särskilt kul var det då att pallplatserna dominerades totalt av korthårsvorstrar. Vem behöver hund som enbart kan apportera när man kan få allt i ett! 😉

I den olidliga värmebölja som sliter hårt på folk och hundar ägnar vi oss mycket åt bad i vår tjärn, men samtidigt börjar längtan och förväntningarna stiga inför den stundande jakt- och provsäsongen! Efter riksprovet i Kiruna åker vi ner till Kittelfjäll där vi kommer att jaga mellan 1-5 september. Sen blir det säkert någon fler fjälltur också, men mest kommer vi förstås jaga på våra egna skogsmarker hemmavid. Vi har fått lov att inse att vi har för många hundar och alla får inte så mycket jakt som dom förtjänar, så Dimma är i höst utlånad till en aktiv jägare. I höst kommer vi ägna mycket krut åt Brage och Patron. Nelly är genomarbetad och ”färdigmeriterad” redan och gamm-momma Strimma behöver på sin höjd få någon kort liten jakttur för att hon ska få känna att hon fortfarande är med i leken. Men framöver lutar det troligtvis åt att vi söker ett nytt hem åt Brage. Det är absolut ingen brådska, vi vill gärna starta honom på prov och försöka få bukt med hans eftergångar först, och vi kommer i så fall vara ytterst noga med var han hamnar. Det är bara att inse att man kan inte samla hundar på hög, det är ju jakthundar som förtjänar att få jagas med!

När jaktsäsongen så småningom lider mot sitt slut väntar nästa stora äventyr, då kommer vi att para Nelly! Matte har ägnat mycket tid åt att spana in många fina kavaljerskandidater både inom Sverige och runt om i norden. Det är inte lätt, finns så många duktiga, snygga och intressanta hanar att välja på! Vi vill gärna tillföra något nytt, och kommer inte att använda någon av de mest populära hanarna/linjerna. Men man behöver ju inte gå över ån efter vatten, det som är långt bort är inte säkert att det är bättre 😉 Vi har så gott som bestämt vem som blir far åt Nellys nästa kull, men det kommer vi att skriva mer om lite senare. Vi hoppas kunna behålla en tik för egen del.


2 kommentarer

Utställning i Umeå

I lördags var Maria och Monica på VVK:s årliga novemberutställning i Umeå med Jorm och Patron. Elisabeth med Pocahontas var också på plats. Ungdomarna går nu i juniorklass.

Patron fick Very good med fin kritik, han är ganska outvecklad ännu, består mest av lååånga ben vilket också domaren påpekade. Han får absolut inte växa mer på höjden nu! Däremot på längden och bredden ser vi gärna… 🙂 Jorm som är mer brådmogen och välutvecklad fick excellent med mycket fin kritik, han fick bland annat beröm för sin välutvecklade front 🙂 Båda grabbarna uppförde sig fint i ringen, lite busiga bara när vi skulle springa runt.

Patron

Jorm

Lilla ”Riva” som vi träffade för första gången sedan hon lämnade Kungsgården som åttaveckorsknyte var en mycket trevlig bekantskap. Som de andra tikarna i kullen är hon liten och näpen. Hon har fina proportioner, och påminner i uttrycket mest om Nitro. Matte berättade att hon nyligen tränat på fasaner och Riva hade stått och presterat en fin fågelsituation. Riva fick excellent med fin kritik 🙂

Kungshällans NF Pocahontas ”Riva”

Kungshällans NF Pocahontas ”Riva”

Kungshällans NF Pocahontas ”Riva”. Jag har redigerat bilden i photoshop och lagt in en annan bakgrund.