Kungshällans kennel

Korthårig vorsteh – German shorthaired pointer


Lämna en kommentar

Premiär och riksprov

Tiden går fort, över två veckor har passerat sedan den 25 augusti då vi och hundarna förväntansfulla gick upp på Kittelfjället. Premiären blev en besvikelse, Dimma hade kontakt med en skogsfågelkull nere i skogsranden före fjället och sedan kammade vi noll resten av dagen. Rolf och Monica med Jorm och Frej gick en annan sträckning, dom hade någon enstaka fågel men i övrigt ganska dött. Det kändes inget lovande… Med tanke på det stundande riksprovet jagade vi inget mer annat än att Tomas tog en skogstur med Dimma ovanför stugan. Som tur var har vi gott om skogsfågel hemmavid så vi hade hunnit med ett antal träningsturer och fått ett antal fågelsituationer på orre och tjäder, så hundarna inte skulle vara helt ringrostiga inför riksprovet.

På onsdagen startade vi den långa färden mot Jukkasjärvi med husvagnen på släp. Det tog hela dagen innan vi var framme och kunde installera oss på en parkering som var provisorisk husvagnsplats på Icehotel i Jukkasjärvi. Rolf och Monica kom upp någon timme senare, dom hade bokat en stuga.

På onsdag klev vi upp i ottan, det var dags för Nelly och Brages start i elitklass. Vi slog på stort och kostade på oss helikopterlyft upp på fjället, första gången någonsin! Helikopterföretaget var sponsor till riksprovet så priset var överkomligt till skillnad från de som brukar flyga i Kittelfjäll.

Vädret var bra, halvmulet och lagom med vind. Domaren i vår grupp var Ingemar Stöckel. Vi hade någon fågelkontakt i början av dagen men sedan dröjde det tills vi kommit långt in på fjället innan vi fick ordentligt med fågel. Nelly sökte stort och starkt, Brage var mer ojämn och ville fastna i vittringen. Nelly hade totalt tre fågeltagningar, de första två lättade fåglarna innan avance. Den tredje gången stod Nelly för en nyslagen ripa ur en sprängd jättekull, den tryckte hårt bara någon meter framför hennes nos så avancen blev i princip bara ett kort ryck framåt. Tomas önskade sig fler situationer så Nelly skulle få visa en ordentlig avance, men tyvärr så blev det inget mer.

Situation med Nelly inne i den tjocka viden

Nelly apporterar

Brage har vi jobbat hårt med för att få stopp på hans eftergångar, och det går allt bättre. Men han är fortfarande lite för egenrådig och et i fågelsituationerna. När han fick ett släpp precis efter att ekipaget före haft fågel ville han dra tillbaka till markvittringen och Tomas fick ryta i ordentligt får att få honom att söka framåt. Han fick också chans på den nyslagna jättekullen, spridda fåglar gick upp runt om honom då han avancerade och en var han nära att ta i avancen. I första läget fick Tomas stopp på honom medan fåglarna sprutade åt alla håll. Men då skytten fällde en ripa kunde inte Brage hålla sig och det blev en knallapport som han dessutom släppte framför fötterna på Tomas. Med det så var även Brage färdigprovad med en godkänd situation.

Fåglarna sprutar upp runt Brage som stannar på order, men man ser dunmolnet till höger från ripan som blev träffad. Sekunden efter drar Brage…

På fredagen var det dags för våra ungdomar att starta: Maria med Patron, Rolf med Jorm, Liisa med Primadonna och Kent med Jorms kullsyster Falla. Helikoptern dröjde, det visade sig att den hade gått sönder så det blev nödvändigt att hämta in en ny helikopter. Den kunde inte ta lika många passagerare, så klockan var nästan elva innan alla var uppe på fjället och vi kom igång med provet. Kent och Liisa promenerade upp på fjället så dom fick vänta länge på oss som flög.

Torsdagens helikopter som strejkade på fredagen…

Fyra Nitrobarn redo för start på riksprovet!

Vädret var helt annorlunda än i går, soligt och varmt med nästan ingen vind. Domare i UKL var Ulf Granberg. Vi tog en lite annan sträckning än i går, skönt att slippa de oändliga blöta videmyrarna vi klafsat igenom under gårdagen! I första släpp stod Jorm för fågel, men hans lilla syster Falla kom glatt skuttande framför honom och varken kände fåglarna eller såg att brorsan stod så hon råkade peta upp riporna. Stopp! Stanna! ropade båda hussarna, och båda ungdomarna stannade lydigt. Jorm fick sedan ett godkänt fågelarbete, tyvärr utan avance eftersom riporna lättade.

Action med Jorm och Falla!

Det blev allt varmare och vinden lyste med sin frånvaro, jackor och tröjor åkte av på hussar och mattar. Det var allt annat än optimala förhållanden för unga oerfarna hundnosar att försöka hitta ripa på fjället! Vi gick långt in i dalgången, mest i lägre nivåer med mycket vide, innan vi vände om tillbaka. Ingen fågel… Putte sökte lite halvdant, i bland drog han ut i fina slag men lika ofta hittade han spännande lämmelhål undersöka i brist på fågelvittring. Pingla gick bättre och jämnare, Jorm och Falla var nog de som sökte bäst av ”de våra”. Efter en lååång varm dag var vi tillslut tillbaka vid samma videsnår som Jorm hade fågel i början av dagen. Det började skymma och alla var trötta, men våra ungdomar kämpade på… Ulf gav sig den på att alla hundar skulle få chans på fågel så länge dom orkade springa, så samtliga fick korta släpp i det täta videsnåret där riporna fanns. Falla fick tillslut en fin fågelsituation med bra avance och lydig i skott. Patron gick på en löpa som försvann in i ett tjockt videsnår, tyvärr så lättade ripan innan han hunnit fatta stånd. Pingla kom in i fel vind och råkade stöta en ripa, men hon stannade lydigt.

Falla i sök

Pingla i sök

Patron

Jorm fixade kastapporten utan problem. Falla gick tyvärr i skottet och tramsade en del med ripan. Men båda var godkända vid dagens slut! Även brorsan Dunder som startat på onsdagen var godkänd, inte illa med tre kullsyskon till start och alla tre godkända på fält! Tyvärr blev det stolpe ut för Patron och Pingla i dag men dom kämpade på in i det sista. När vi gick ner från fjället var det skymning, och klockan var omkring nio när vi var nere vid bilarna. Det blev en sen kväll innan vi damp i säng!

Under fredagen när vi gick på fjället med ungdomarna gjorde Tomas spårprovet med Nelly och Brage. Nelly spårade fram till räven, men trots att det gått bra när vi tränat senaste gångerna så kom hennes gamla osäkerhet tillbaka och hon klarade inte att ta upp den. Tomas provade att starta om henne ett par gånger, men det gick inte. När hon blir så osäker går det inte att sätta press på henne, hon bara ger upp. Så surt! 😦 Brage däremot fixade rävspåret utan minsta problem.

På lördagen var det dags för elitvattnet och unghundarnas spår och vatten. Brage fixade vattnet lika lekande lätt som han hämtat räven, och därmed hade han klarat alla momenten på riksprovet! 🙂 Men det är klart det grämde oss att det inte var Nelly, som hade presterat så fint på fjället. När alla resultat och kritiker från riksprovet så småningom kom ut på SVK:s databas såg vi att hon fått fältbetyget 7, vilket med avklarade eftersöksgrenar gett ett 1:a pris och kanske hamnat bland topp 5… Men som tur är så behöver hon inte bevisa något mer, vi vet vad vi har i vår bruna drottning.

Jorm fixade spåret fint, men husse var lite för ivrig och kommenderade loss innan han fått fram handen riktigt så Jorm släppte lydigt och ripan föll ned på marken. När det var dags för vattnet var han inte så sugen på att bada i den kalla Torneälven så husse fick mana på honom innan han gick i. Falla klarade tyvärr inte spåret och Dunder som startade på eftersöksgrenar för första gången ville inte gå i vattnet så tyvärr blev det bara Jorm som klarade alla momenten och blev godkänd av de tre syskonen.

Rodedalens Jorm, Falla och Dunder (SEUCH SEJCH Ormkullens E´Nitro – SEJCH Sångbergets Roda)

Efter att eftersöksgrenarna var avklarade satte vi oss i gräset bakom stugorna och njöt av lite vin och godis, ”after riksprov”, i väntan på middagen.

På kvällen var det dags för middag och prisutdelning. Brage fick en fyra på fält, 8 apport och 10 på spår och vatten som resulterade i 136 poäng, ett tredjepris och en 10:e plats. Bara att ta sig igenom riksprovet med alla momenten godkända är en bedrift i sig, vi såg många duktiga hundar med erfarna och erkänt duktiga förare falla bort på grund av olika orsaker så det blir i slutändan en rejäl sållning. Vi är förstås glada över Brages pris, men att säga att vi är nöjda är väl en överdrift. Vi vet vilken kapacitet han besitter och vad han skulle kunna prestera med bättre lydnad. ”Oslipad diamant” brukar man säga om unghundar som inte är färdigdresserade, det stämmer på sätt och vis också på Brage fast han är är en fullvuxen diamant som behöver slipas om en aning 😉

En snygg profil har han, diamanten som behöver omslipning 😉

Jorm fick en 6:a på fält, 10 apport, 6 på vatten och 8 på spår vilket resulterade i ett 2:a pris och en 8:e placering i UKL på Jorms första prov! 🙂 Varför fältbetyget inte blev högre var för att Jorm bara fick en fågelsituation utan avance. Båda syskonen Falla och Dunder som tyvärr inte klarade eftersöksgrenarna fick varsitt specialpris, Domarens pris med fina motiveringar. Ulf Granberg hade många lovord om Fallas sök och hon låg på ett bra fältbetyg efter en lika fin fågelsituation så han sa till Kent inför kastapporten: ”-vad du än gör så få hunden att stanna kvar i kastet!” (en knallapport på kastapporten belastar fältbetyget.) Men husse råkade i sin iver kommendera apport i stället för stanna då Falla gjorde en ansats att dra efter i kastet, knallapporten var ett faktum och den utlovade sjuan i fältbetyget föll ned till en 6:a. Tom Ringholm som dömde Dunder på onsdagen hade också en fin motivering till varför han fick domarens pris. Det var första gången på fjällprov för både Dunder och hans unge husse, som inte riktigt var medveten om att han anmält sig till ”SM för vorsteh” då han kom till riksprovet. Så här skriver domaren i protokollet för Dunder, ord som vittnar om en naturbegåvning med framtiden för sig: ”-En hund som transformeras under dagen och som förefaller ha stora förutsättningar att kunna växa helt in i sin roll. Den grundlydnad som föraren har på sin hund bådar också gott för framtiden. Det är första gången på prov för både hund och förare”. Husse kan verkligen känna sig stolt och nöjd med sin hund, vi lär se mer av dom i framtiden! Samma gäller Kent med Falla och Liisa med Pingla som känner sig revanchsugna 🙂 Fler bilder från riksprovet finns på facebooksidan. Jag fotade på uppdrag av vorstehklubben så det blev massvis med bilder! därför har jag mest bilder av ”de våra” här, men jag har skickat ett gäng till SVK Malmfälten så dom kommer nog läggas upp riksprovets hemsida snart, så kan man se fler bilder av andra ekipage. Där finns också många bilder från andra fotografer.

Vinnare av elitklassen blev strävhårstiken Tjuvskyttens Axxa som vi hade nöjet att se i vår elitklassgrupp på torsdagen. Hon flöt fram över fjället i en härlig stil, och det var inte bara vackert att se, hon skötte alla sina fågelsituationer exemplariskt! Vinnaren av unghundsklassen blev en tik vid namn Arwen som inte gick i vår grupp men enligt utsago var väl värd sin vinnarplats. Alla resultaten finns att läsa på riksprovets hemsida.

Riksprovsvinnaren i elitklass, Tjuvskyttens Axxa

På söndagen hakade vi på husvagnen och rullade tillbaka den långa vägen ner till Kittelfjäll, det kändes som en evighet sedan vi åkte därifrån efter allt vi varit med om på riksprovet. Vännerna Stefan och Henrik om upp till stugan på lördagen, dom hade ägnat söndagen åt fiske och på kvällen då vi anlände blev vi bjudna på grillad röding och en rejäl middag med gott vin till som Stefan sin vana trogen kockade ihop.

Efter första jaktdagen, kombinerad after-jakt och tillredning av tjädermiddag.

Vi hade inga större förhoppningar om bra jakt efter den fågeltomma premiären, därför blev vi glatt överraskade då vi faktiskt hade skapligt med fågel! Vi fick tre härliga jaktdagar med fina hundjobb, mindre fina hundjobb, ett antal fällningar och ett antal bommar och inte minst massvis med foton och film! Henrik filmade med sin actionkamera på huvudet och även Tomas sista dagen, får se när man hinner redigera ihop något av det, kanske blir det när vintermörkret sänker sig 🙂 Men foton finns redan att njuta av på vår facebooksida. Vi fick under de här dagarna se prov på Brages klockrena spontana rapportering! Första gången drog han ut i en söksväng några hundra meter och Tomas såg på astron att han var stilla. Vi började gå åt det hållet där det låg en liten tjärn, men på halva sträckan kom Brage och mötte oss. Han drog tillbaka till tjärnen, kastade sig i och började simmande driva efter några stackars änder som simmade undan för brinnande livet! Så kan man ju också rapportera 😉 Men han rapporterade också ripa till oss senare.

Första ripan för Putte som han självständigt stod för och gjorde ett fint arbete 🙂

Jaktlycka!

På torsdagkväll fick vi besök av Tommy och Pandora från Tromsö som var på genomresa. Det var första gången vi träffade Pandora sedan hon flyttade, men hon var sig lik! Som alla de andra tikarna i kullen är hon av pocket-modell, såg pytteliten ut bredvid sin långbente bror Patron! Hon hade samma vakna pigga blick och var lika alert som vi minns henne. Jag tog ett antal bilder, många oskarpa då det inte är lätt att hänga med i hennes svängar 😉 Dom finns också på facebook.

Pandora – ett litet energiknippe!

På fredagen åkte Tommy och Pandora vidare, medan vi hakade på husvagnen och begav oss hemåt. Tomas skulle ut och jobba natt, och för mig väntade en helg med älgjakt och sedan en arbetsvecka. Nu har hundarna fått vila sig i form igen under veckan, och efter helgens älgjakt siktar vi på en ny fjälljaktvecka och sedan blir det prov i Klimpfjäll den 20-21:a med Brage och Patron!

Några rapporter har vi också fått från våra valpköpare: Puma gjorde eftersöksgrenarna med resultatet 9-9, och har varit på fältträning i Skåne. Nöjd matte rapporterade att hon gick riktigt fint! Hon är anmäld till prov i höst, det ska bli spännande vi håller tummarna! Kristina sms:ade från premiärjakten på fjäll med Plexus, hon var jättenöjd med honom och han hade fixat fyra ripor i säcken efter fina arbeten. Pricilla ”Cilla” hade otur och bröt en tå i mitten av augusti, men nu har hon fixat eftersöksgrenarna med resultatet S:10 och V:8, håller tummarna så hon hinner repa sig så pass att hon hinner med lite jakt i höst! Tur att säsongen är lång söderut 🙂 Tom och Jägermeister har jagat en hel del, det är ett nöje att läsa husses blogg att Jäger är så duktig! En film finns också att kika på när jäger gör ett fint arbete på ripor.

Jägare och hund i gott samarbete, en fin bild Liisa skickade när hon går fråm till Pingla som står.

Liisa och Pingla var revanchsugna efter riksprovet och startade på särskilt prov i går. Men det var svåra förhållanden, Pingla sökte fint och fick beröm av domaren men det blev tyvärr inget fågelarbete. Nu är det JAKT som gäller resten av säsongen hälsar matte, så kommer vi igen till vårprovet!

Och vi vet ju att jakt på riktigt är allra bästa medicinen för att uppnå det ultimata samarbetet med sin hund som man sedan kan visa upp på prov så Liisa och Pingla lär komma igen med besked på vårprovet 🙂 Fortsatt ”skitjakt” önskar vi alla valpköpare, och lägg gärna upp bilder mm från era äventyr i vår facebookgrupp! 😉

/Maria

Annonser


Lämna en kommentar

Nybakad jaktchampion!

Äntligen tar jag ett krafttag i det envisa värmekomat som legat över oss i flera veckor för att skriva några rader! Ja ni som följer oss på Facebook har ju knappast missat att Nelly nu fått sin välförtjänta titel Svensk jaktchampion – hon är vår första JCH med prefixet Kungshällans, så vi är extra glada! 🙂

Nellys karriär har varit spikrak sedan vi tog över henne, endast en plump fanns  i hennes protokoll efter ett olycksaligt rendrev i Klimpfjäll i höstas. Hennes eftersöksresultat har sett likadana ut, så gott som uteslutande 10-10 på de prov hon startat, så efter avklarat anlagsprov i viltspår kände vi oss ganska lugna inför det stundande eftersöksprovet som var sista momentet för championatet. Men ska det jävlas så är det på prov! Döm om vår förvåning, vår genomarbetade tjej som fixat spåren klockrent på alla träningar släppte gåsen när hon bara hade en liten bit kvar till husse och tuggade på den! Det blev en retfull nolla på spåret.  Och vår apportgalna yngling Patron gjorde samma sak på öppenklasspåret! Efter långvarig väntan fick jag gå in och ropa på honom, han hade stannat och ätit på måsen halvvägs tillbaka, något som heller aldrig hänt! Alla var lika förvånade som vi… Men som tur var fixade Patron UKL med full pott, och halvbrorsan Jorm fick full pott både i UKL och ÖKL. Brage la ner gåsen en gång så han fick tyvärr bara 8-10 i EKL.

Jorm gör en fin avlämning

Jorm gör en fin avlämning

Matte och Putte efter UKL spåret, inte samma min efter det misslyckade ÖKL dito...

Matte och Putte efter UKL spåret, inte samma min efter det misslyckade ÖKL dito…

Tomas och Brage laddar för vattnet

Tomas och Brage laddar för vattnet

På vägen hem funderade vi fram och tillbaka vad vi gjort fel när våra så säkra hundar båda visade samma beteende. Tillslut kom vi på det, och så enkelt det var! Eftersom vi åkte hemifrån såpass tidigt tänkte vi inte på att ge hundarna mat innan vi for, så när det var dags för provstart var det hög tid för mat och dom var säkert även törstiga i värmen. Varför leverera ett stycke mat när man kan äta det?

Vi kom med på ett nytt prov redan efter ett par dagar i Indal, så vi anmälde både Nelly och Brage och gav oss av. Den här gången var hundarna både utfodrade, vattnade samt att vi hade med oss kyldukar i värmen, inga yttre faktorer skulle få ställa till det denna gång! Nelly fixade ett klockrent spår – skönt! Brage gjorde samma dumhet som sist, han la ner gåsen strax innan han kom fram så det blev en 8:a även den här gången. Han är mer van att bära räv, troligtvis är det därför han lägger ner. Då var det bara vattnet kvar, det som var minsta bekymret tänkte vi! Området för vattendelen är lite trixig, hunden ska simma ut ur en vik och runt en liten udde där måsen ligger. Vi startade på prov där i fjol, och höll tummarna att Nelly skulle minnas att hon måste simma ut mot sjön för att hitta måsen. Men Tomas fick starta Nelly ca 15 meter längre in i viken än där elithundarna normalt går i, Tomas försökte dirigera henne utåt men hon vände hela tiden tillbaka in i viken. Dom fick lång tid på sig, desperationen ökade i husses röst och Nelly kämpade desperat, men hon förstod inte att hon måste längre ut och runt udden! Tillslut var tiden ute, domaren bröt provet och Tomas fick kalla in Nelly. Besvikelsen visste inga gränser! 😦 Brage som är van att träna och gå prov i Indal fixade förstås vattnet klockrent.

Men tur i oturen, ett nytt prov var planerat i Indal redan nästa dag! Vi anmälde Nelly på stående fot. När resten av provgänget åkt hem tränade vi några gånger i vattnet så Nelly skulle förstå att hon måste följa husses dirigering ut mot viken.

Nöjd husse och Nelly!

Nöjd husse och Nelly efter avklarat spår!

Där ute ligger måsen Nelly!

Där ute ligger måsen Nelly!

Så då blev det då tredje gången gillt! Den kvällen stämde allt, Nelly gjorde ett perfekt släpspår och fick sedan starta på det ”vanliga” stället för elitklassen och inte där unghundarna går i 15 meter längre in i viken så den här gången fixade hon det utan problem. Färden hem gick dubbelt så fort som i går, kändes det som i alla fall! Och skumpan var kyld sedan länge så den smakade gott 🙂

I år gläds vi dessutom åt att flera av våra valpköpare genomfört eftersöksgrenarna med sina hundar, så vi hoppas det blir några starter på fältprov också! Hittills:

Kungshällans NA Jägermeister (Nitro – Dimma) ÖKL spår: 7 vatten: 10

Kungshällans NA Minttu (Nitro – Dimma) ÖKL spår: 10 vatten: 10

Kungshällans NF Primadonna (Nitro – Nelly) UKL spår: 9 vatten: 9

Kungshällans NF Prada (Nitro – Nelly) UKL spår: 8 vatten: 9

Prada vattenapporterar

Dessutom har Plexus och Puma fixat godkänt anlagsklass viltspår, och Puma har dessutom 2X1:a pris ÖKL så hon nosar på Svenskt Viltspårchampionat, ett 1:a pris till så!

Efter att Nelly fått sitt eftertraktade jaktchampionat var det dags för oss att ställa oss nästa fråga, skall vi starta henne på riksprovet? Det vore fantastiskt kul med tanke på hur genomarbetad hon är och hur samjagade hon och husse blev förra hösten. Problemet stavas mickel räv… Nelly har inte fixat rävspåret och det beror inte på henne, utan är helt och hållet vårt fel. Vi gick för fort och hårt fram när vi skulle börja med rävapporten och framkallade en aversion för räven hos Nelly. Hon har blinkat, lagt sig på rygg och gjort allt hon kunnat för att slippa bära den förskräcklige rödpälsen. Vi har backat flera steg och ätit upp våra egna misstag. Med lock, pock och positiv träning har vi nu lyckats reparera misstagen och det ser nu ljust ut på rävfronten! Sista anmälningsdag var den 1 Augusti, och den 31:a juli bestämde vi oss. Vi anmäler Nelly! När jag sedan satt framför datorn och fyllde i uppgifterna hängde även Brage med. Vi måste ändå ha med oss alla hundarna, så varför inte? Problemet är ju ”nödbromsen”, som vi försökt pränta in på honom i alla upptänkliga situationer, samt att husse inte hunnit bli lika samjagad med Brage som med Nelly. Men som jag även skrev på Facebook: ”bättre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge”. Tomas kommer starta både Nelly och Brage i elitklass medan jag gör ett försök med ynglingen Patron i unghundsklass tillsammans med Rolf och Jorm. Liisa och Pingla kommer också att starta, samt ytterligare två av Jorms syskon. Nitros avkommor blir väl representerade på riksprovet! 🙂

Förutom de officiella eftersöksgrenarna har Patron och Brage fått visa upp sina färdigheter i lite andra sammanhang. När vi var på Fäviken Game fair i samband med att matte visade sina hundporträtt passade Tomas på att starta grabbarna i de tävlingar som anordnas under helgen. Båda gjorde en fin insats i apporteringstävlingen Glen Moray pickup challenge men missade pallplats med liten marginal. Brage startade även i Fäviken apporten som inbegriper både vattenapport och vilt, han gjorde på lördagen en bejublad insats då han som enda hund tog upp räven och sedan hoppade över staketet tillbaka med mickel i stadigt grepp! På söndagens tävling hamnade Brage på tredje plats. Tävlingarna är öppna för alla raser, såväl apporteringsspecialiserade retrievers som våra allroundhundar. Särskilt kul var det då att pallplatserna dominerades totalt av korthårsvorstrar. Vem behöver hund som enbart kan apportera när man kan få allt i ett! 😉

I den olidliga värmebölja som sliter hårt på folk och hundar ägnar vi oss mycket åt bad i vår tjärn, men samtidigt börjar längtan och förväntningarna stiga inför den stundande jakt- och provsäsongen! Efter riksprovet i Kiruna åker vi ner till Kittelfjäll där vi kommer att jaga mellan 1-5 september. Sen blir det säkert någon fler fjälltur också, men mest kommer vi förstås jaga på våra egna skogsmarker hemmavid. Vi har fått lov att inse att vi har för många hundar och alla får inte så mycket jakt som dom förtjänar, så Dimma är i höst utlånad till en aktiv jägare. I höst kommer vi ägna mycket krut åt Brage och Patron. Nelly är genomarbetad och ”färdigmeriterad” redan och gamm-momma Strimma behöver på sin höjd få någon kort liten jakttur för att hon ska få känna att hon fortfarande är med i leken. Men framöver lutar det troligtvis åt att vi söker ett nytt hem åt Brage. Det är absolut ingen brådska, vi vill gärna starta honom på prov och försöka få bukt med hans eftergångar först, och vi kommer i så fall vara ytterst noga med var han hamnar. Det är bara att inse att man kan inte samla hundar på hög, det är ju jakthundar som förtjänar att få jagas med!

När jaktsäsongen så småningom lider mot sitt slut väntar nästa stora äventyr, då kommer vi att para Nelly! Matte har ägnat mycket tid åt att spana in många fina kavaljerskandidater både inom Sverige och runt om i norden. Det är inte lätt, finns så många duktiga, snygga och intressanta hanar att välja på! Vi vill gärna tillföra något nytt, och kommer inte att använda någon av de mest populära hanarna/linjerna. Men man behöver ju inte gå över ån efter vatten, det som är långt bort är inte säkert att det är bättre 😉 Vi har så gott som bestämt vem som blir far åt Nellys nästa kull, men det kommer vi att skriva mer om lite senare. Vi hoppas kunna behålla en tik för egen del.