Kungshällans kennel

Korthårig vorsteh – German shorthaired pointer


Lämna en kommentar

Ny flockmedlem

I dag utökades flocken på Kungshällans med ytterligare en medlem. eller snarare nygammal. ”Nelly” – Kungshällans BS Freja är efter KS Baron vom Donauland och vår egen Strimma, hon föddes hos oss 2009. Hon drog inte jämnt med den andra tiken i familjen, så hennes ägare blev tvungen att lämna tillbaka henne innan dom skulle åsamka varandra allvarligare skador. Den äldre tiken är mjuk och försynt hade aldrig satt lilla tuffa Nelly på plats från början, vilket ledde till att Nelly ständigt utmanade, och hon försvarade sin position efter bästa förmåga, det blev tillslut ohållbart.

Från vår sida fanns ingen tvekan, vi bestämde oss omgående att köpa tillbaka henne. Det var ett tungt beslut för Christopher att lämna sin vän och åka hem med bara en hund kvar. Han har gjort ett kanonjobb med hennes dressyr, Nelly är en fartfylld och duktig jakthund med 1:a pris unghundsklass jaktprov. Det var i samband med fältprovet på Långtora 2010 då vi också var med, då så mycket hände samtidigt. Nitro blev jaktchampion och Bettan bröd lårbenet, i samma veva startade Christopher på fältprov för första gången med sina två hundar, och gick till pris med båda!

Vi introducerade Nelly i tur och ordning med våra hundar, Nitro fick börja. Det är aldrig några problem med honom och andra hundar, och speciellt inte tikar! Han är vår fredsmäklare och ”neutralisator”. En tjej till i hans flock hade han absolut inget emot! Tant Strimma satte genast igång att visa sin dotter vem som var alfabitch, och Nelly underkastade sig fogligt. Sen ”tillsatte” vi Bettan och Dimma efterhand, tillslut hade alla bekantat sig med nykomlingen och kunde slappna av. Nelly visade underdånig respekt mot den nya främmande flocken. Lite senare tog jag en promenad med de fyra brudarna. Nelly har en vänlig okomplicerad mentalitet, men också stabil och framåt så vi får hålla ögonen speciellt på henne och Dimma eftersom dom är nästan exakt lika gamla och kan ha en del meningsskiljaktigheter om rangordningen. Till råga på allt så löper alla våra tikar just nu, så deras hormoner kan vara lite ”all over the place” för att citera Prins Daniel 😉 Under promenaden la jag märke till att Nelly är bra mycket lydigare än våra egna brudar *rodnar lite*. Hon vänder direkt på dubbelvissling och kommer ögonblickligen på inkallning.

Nelly kommer att stanna oss tillsvidare, tills vi hittar ett nytt bra hem åt henne. Men vi kommer inte att göra oss någon brådska, det är viktigt att hon får ett bra hem med någon som förvaltar hennes fina egenskaper och är beredd att satsa på hennes vidare karriär. För det här är en hund med mycket krut och jakt i sig, hon kan gå riktigt långt! När vi sålde henne behöll vi avelsrätt till en kull, och planen är fortfarande att para henne med Nitro framöver. Vecka 10 åker vi till Kittelfjäll för att jaga en vecka, på grund av ”löparbrudarna” få måste vi lämna Nitro hemma, men det ska bli spännande att se Nelly in action på fjället! Pappa och en jaktkompis är däruppe nu och jagar den här veckan, dom har varit ute i två dagar hittills och haft kanonväder och kanonjakt! Frej (Nitros halvbror) jobbar superbra. Jag pratade just med pappa i telefon, i dag var han nästan salig. Just i dag hade dom haft dåligt med fågel, men Frej gjorde en klockren rapport enligt skolboken från 300 meters håll! När pappa och jaktkompisen Anders var på väg dit han stod kom han och mötte dom på halva vägen, väl framme kunde pappa se spåren där han stått, och Frej frös i nästan exakt samma fotspår. Det var en singelripa som pappa fick fälla efter ett snyggt jobb.

Här är några bilder från prommisen med brudarna i aftonsolen i dag, fler finns på vår facebooksida

/Maria

Nelly är riktigt snygg! Hon påminner mycket om sin far KS Baron vom Donauland

Nelly närmar sig försiktigt sin gamla stränga morsa...Våra brudar 😉

 

Dimma och Nelly är nästan exakt lika gamla, än så länge är Dimma dominant men vi får hålla ögonen på dom ifall dom behöver "göra upp" om rangordningen...


Lämna en kommentar

Strimma 10 år i dag!

En gnistrande januaridag för exakt tio år sedan föddes en liten vorstehtik i en snödriva i Arvidsjaur. Den lilla tiken med den originella teckningen fick smeknamnet ”Snöflinga”, och flyttade sedan till Ådalen och blev vår första egna vorsteh Råvatj Strimma!

Lycklig matte med liten Strimma!

Lycklig matte med liten Strimma!

Mycket hände under 2002, jag hade äntligen avslutat mina studier i Umeå och flyttat hem till Tomas i hans lilla hus på Gärsholm något år tidigare. Jag hade jägarexamen sedan några år och hade jagat älg sedan 1996, nu kände jag att det var dags för en hund i huset! Tomas tog också jägarexamen, men det där med hunderiet var mera min idé.  Jag vikarierade som djurskötare på en stor gård med mjölkkor och Strimma fick följa med till ladugården de dagar som husse jobbade. Hon fick lov att sitta i buren fikarummet under mjölkningen som tog två timmar då jag inte kunde komma ifrån, det var en tuff start för den lilla valpen! Hon fick lära sig att åka bil och ta det lugnt och slappna av i buren. Tomas blev snabbt förälskad i den söta busiga lilla valpen, däremot var hon inte lika populär hos våra tre katter.

I husses knä

I husses knä

 

På våren fick vi också köpa vårt drömställe på Kungsgården som vi gått och fantiserat om att äga under en tid. I midsommartid gick flyttlasset och vi installerade oss i vårt nya hem med skogen och jaktmarken utanför knuten. Bättre kunde det inte bli för den unga Strimma! På hösten 2002 var vi förväntansfulla att släppa Strimma på fjället efter en sommar med eftersöksträning och apport-tragglande. Det blev fullt ös, studsande överlycklig vorsteh i viden och många flaxande vingar! Men tillslut så stod hon och både pappa och Tomas fick fälla ripa för henne. Husse mådde som en kung och ångrade inte en stund att han låtit sig övertalas av mig att skaffa hund, och han var nu helt såld på jakten över stående fågelhund! Ja, i dag ser vi ju vad det hela ledde till, fyra vorstrar i huset… 😉

Genom åren har det blivit många fina jaktminnen med Strimma både i skog och på fjäll. Trots att vi var nybörjare och hon var vår första hund lyckades vi avancera upp i elitklass med henne på jaktprov och få två stycken andrapris. Strimma fick stå ut med alla våra nybörjarmisstag, men fick också ha mycket roligt tillsammans med sin skjutglade husse! Två fina valpkullar har hon också gett oss. Nu när hon fyller tio år är hon inte samma hejdlösa fjällturbo längre, lederna har blivit lite stelare och ansiktet gråare, men hon är fortfarande en klok och duktig jakthund. Vi hoppas hon får vara frisk och kunna hänga med på jakt ett bra tag till.

Grattis på födelsedagen, vår fina Strimma!

"Gamm-momma" Strimma 9 år och 11 månader den 4:e december 2011

"Gamm-momma" Strimma 9 år och 11 månader den 4:e december 2011

 /Maria