Kungshällans kennel

Korthårig vorsteh – German shorthaired pointer


Lämna en kommentar

Generationsskifte

Oj oj, nu var det länge sedan jag präntade några rader här! Det händer så mycket nu under sommaren, och det mesta hamnar på Facebook som går snabbt och smidigt. Men då blir det mest bilder och korta blänkare. 367 foton blev det tillslut i GT kullens eget album från födseln till leveransen, det är kul att gå tillbaka och titta igenom bilderna från när de först öppnande ögonen fram till att de busade på gräsmattan. När jag skrev sista blogginlägget var valparna fem veckor, våren hade kommit och vi stod inför den mest hektiska tiden inför valpleveransen.

Kungshällans GT Vildvittra 9 veckor

De resterande veckorna fram till åttonde veckan flöt på bra i ett snabbt tempo, valparna är i skrivande stund 13 veckor och har hunnit bo ett tag i sina nya familjer. Vi har fått idel positiva rapporter om trevliga och lättsamma valpar. Det är så roligt att följa dem! Vi gläds åt att vi fick en samling engagerade, kompetenta och trevliga valpköpare som håller oss regelbundet uppdaterade om småttingarnas framsteg och äventyr.

Vårt eget val föll tillslut på tik nr 5, en stor och kraftig tjej som verkade lugn och trygg. Det är inte lätt att avgöra valparnas personligheter innan 8 veckor… Men hittills har lilla Vildvittra inte gjort oss besvikna i alla fall, hon är lika lättsam och mysig som mamma Tuula var. Så fort syskonen flyttat började vi med fostran och grundläggande moment, några minuter varje dag. Vi börjar alltid tidigt med våra valpar, det har visat sig vara ett bra koncept. En liten valp är så formbar, det har man nytta av längre fram när valpen blir unghund och kraven ökar. Sessionerna är än så länge bara några minuter per dag, med 99,9% beröm och positiv förstärkning. Vi tränar sitt och stanna kvar, inkallning, ligg och grundläggande apportering (lekapport) som hon tycker är superkul.

Det känns bra att ha hunnit en bit med Vittra innan vi tar oss an nästa lilla oslipade diamant! Den 4 juni föddes nämligen kullen hos Alarängens kennel mellan Rodedalens Jorm och Alarängens Cleo. Det blev samma fördelning som hos oss, fem tikar och två hanar. En av pojkarna flyttar till oss i början av augusti och kommer att få namnet Alarängens El Casper. Namnet får han som en hyllning till pappa/svärfars hund Filurs Casper född 1990.

Pappa Rolf tävlade aktivt i drag i slutet av -70 och början av -80 talet när jag var liten, och två dragvorstrar fanns i familjen. När pappa la skidorna på hyllan och vorstrarna Cloyd och Dollar var borta fanns endast älghundar i familjen under ett antal år. Men pappa fortsatte vara medlem i Svenska vorstehklubben, och så en dag 1990 läste han en valpannons i Svensk vorsteh där han kände igen blodslinjerna från en av sina gamla hundar från 80-talet. Han fick ett infall och tingade en valp från Filurs kennel i Boden. Den här gången var siktet inställt på jakt.

En tonårig Maria med tidstypiskt våfflat hår och unghunden Casper 1 år.

När Filurs Casper kom in i familjen hade jag hunnit bli tonåring och börjat intressera mig för jakt och fågelhundsträning, jag hängde med pappa och Casper på vorstehklubbens träningskvällar och hjälpte till att dra spår med både vitfågel, mård och katt (!) i skogen (på den tiden användes katt som apportvilt i elitklass, det är tack och lov inte tillåtet längre). Casper var en vorsteh av det gammaldags sega virket, en tjurskallig jaktmaskin men cool och snäll som ett lamm hemma. Jag hängde med pappa och Casper på några jaktprov i Funäsdalen där dom lyckades gå till pris några gånger. Casper var snygg, jag kom på att jag ville satsa på utställningar och mina tålmodiga föräldrar ställde upp och skjutsade mig och Casper land och rike runt. Vi lyckades riktigt bra, Casper blev tillslut Svensk utställningschampion 🙂

Maria och Casper i ringen

 

Casper och hans son Lucas på fjälljakt

 

Casper som något grånad patriark vid Bergsjön, Kittelfjäll.

När Tomas och jag träffades 1996 var Casper den första vorsteh han stiftade bekantskap med, så efter en lång tids funderande kom han fram till att vår nya lille prins ska få namn efter den hund som gjorde så stort intryck både hos mig under min tonårstid, och hos honom när han tog sina första steg på Dianas stigar. Nu räknar vi dagarna tills vi äntligen får träffa vår egen lille Casper! ❤

Den här hösten blir lite speciell, vi kommer bara att ha två aktiva jakthundar i huset – Nelly och Tuula. Dimma sjunger på sista versen, med sin grava artros kommer vi ge henne den här sommaren men som den jaktmaskin hon är i själ och hjärta ska inte behöva uppleva frustrationen av att se de andra hundarna åka ut på jakt med oss, det är vi skyldiga henne 😥 Men vi kommer att låna hem Jorm och jaga i skogen med honom när hans husse går in i ”älgjaktsbubblan”.

Till våren och under 2020 året ser vi fram emot att jaga in våra ungdomar Vittra och Casper, och följa deras respektive kullsyskon. Det ska bli så kul att ha varsin unghund att jobba med! 🙂 Nu blir det full fokus på unghundarnas utveckling och karriär innan det blir några planer på valpar igen om ett par år. I stället ser vi ser fram emot att följa en spännande planerad kull med en ”våra” hundar inblandade! Det är Rodedalens kennel som ska para Jorms fina kullsyster SEUCH J Rodedalens Falla med Tuulas kullbror J Kungshällans UF Metso. Det blir minst lika spännande som när vi själva har valpar 😀 Kolla in Rodedalens kennel för mer info och kontakta Kent och Gertrud Danielsson för att anmäla valpintresse!

/Maria

J SEUCH Rodedalens Falla (SEUCH SEJCH Ormkullens E´Nitro – SEJCH Sångbergets Roda)

 

Kungshällans UF Metso (J Kuksapirtin Ura – SEUCH SEJCH Kungshällans BS Freja). Foto: Frederik von Essen

 

Annonser


Lämna en kommentar

Nedräkning…

Nu är det bara några dagar kvar innan vi får se vad som gömmer sig i Tuulas mage. På lördag är det 63 dygn sedan första parningen så vi börjar nu gå in i ”höjd beredskap”. Valplådan har fått sig en uppfräschning med ny färg och står redo i köket på sin vanliga plats där alla våra tidigare kullar fötts upp. Tuula mår prima, vi tycker inte hon är lika tjock som Nelly var när hon fick sin sista kull, men så var också valparna i den kullen ovanligt stora på ca 600-700 gram (utom ”lillebror” på 300g). Valparna rör sig livligt, och lägger man örat mot Tuulas mage kan man höra små hjärtan slå. Det är lika fascinerande varje gång ❤ Tuula besväras inte märkbart av sin dräktighet, hon rör sig lika kvickt och smidigt som vanligt. Hon har en glupande aptit och har hållit hullet bra även nu i slutet av dräktigheten när valparna växer som mest.

Valplådan som hängt med sedan vår första kull 2006 fick ny färg.

Förväntansfull husse ❤

Tuula är konstant hungrig och har en glupande aptit!

Full fart, trots stor mage 😉

Men även om Tuula är ung och frisk och allt verkar normalt så kan man inte undvika en liten gnagande oro inför födseln efter förra gången då det blev komplikationer och kejsarsnitt för Nelly. I år verkar det ha gått ”troll” för många vorstehuppfödare, parningar har uteblivit, tikar har gått tomma och kullarna har blivit små eller så har valpar varit dödfödda. Det är så trist att läsa våra uppfödarvänners uppdateringar på sina hemsidor och facebook, vi vet hur stora förväntningarna är när man planerar en valpkull och hur oerhört besviken och ledsen man blir när det inte blir som man tänkt :´( Vi märker också av det genom att många valpspekulanter hör av sig till oss när det inte blivit några valpar från uppfödare där dom tingat. Det är ett lyxproblem för oss förstås, men trist för många förväntansfulla valpköpare som inte får sin efterlängtade jaktkamrat i sommar. Vi håller tummarna att nästa säsong blir bättre så att fler planerade parningar går i lås!

Nelly med sina ett dygn gamla valpar 2016

Förutom vår egen kommande kull så har det annars hänt mycket spännande på avelsfronten sista tiden med Kungshällans hundar inblandade! Tuulas trevlige kullbror Metso hade nyligen besök av en mycket fin välstammad tik från Finland. Tyvärr blev det ingen parning mellan dessa två, det var verkligen synd eftersom det hade blivit en mycket spännande kull! Men Metso har fler ”frierier” på gång, så förhoppningsvis föds det Metsovalpar nästa sommar 🙂 I samma veva har Jorm varit på honeymoon hos Alarängens Cleo i Uppsala, där blev det en lyckad parning så vi håller tummarna att det föds en fin kull till sommaren! SEUCH SEJCH Alarängens Cleo heter hon och J SEUCH Rodedalens Jorm är charmörens fulla namn. Om Cleo är dräktig och allt går väl hoppas vi att en liten prins från den kullen får flytta till oss och axla manteln efter sin farfar Nitro och farbror Patron som båda lämnat stora tomrum efter sig. För mer information om parningen, klicka vidare till Alarängens kennel.

SEUCH SEJCH Ormkullens E´Nitro (FINJCH Pitkäsaaren Algarin – SEUCH SEJCH Ormkullens Cobra) vår Kung! ❤

SEUCH J Rodedalens Jorm (SEUCH SEJCH Ormkullens E´Nitro – SEJCH Sångbergets Roda)

Nitro med sin lille prins Patron på fjället, premiärveckan 2014

Nu när Tuula nu lutar sig tillbaka i valplådan fortsätter några av hennes syskon att vara aktiva i karriären. Metso och brorsan Matti gjorde bra ifrån sig på vårprovet i Mittådalen där Metso fick 2X6 i ÖKL och Matti och husse Samuel som provdebuterade hämtade också hem en fin 6:a i ÖKL. Båda hade förstaprissök och fick goda omdömen, men det var några detaljer som ställde till det så betygen föll ner ett snäpp. Det var besvärliga förhållanden på fjället med hårda vindbyar så det var mycket väl kämpat av alla som var där och lyckades få godkända fältbetyg under helgen! Vi kände lite dåligt samvete som satt hemma och latade oss hela helgen medan så många kämpade på fjället 😉 Senast i dag gjorde Frederik och Metso ett nytt försök på prov i Gräftåvallen, tyvärr blev det lite stolpe ut igen. Metso gick för ett högt fältbetyg hela dagen, men det blev lite väl triggande fågelsituation så han slutade på en fält 5. Vi hoppas att fler av kullsyskonen kommer till provstart under året! (y)

/Maria