Kungshällans kennel

Korthårig vorsteh – German shorthaired pointer


Lämna en kommentar

Vårvinterjakt Grand finale!

I måndags kom vi hem efter några helt underbara sista jaktdagar i Kittelfjäll. Vädret hade inte kunnat bli bättre! Strålande sol på dagarna och ner emot -15 på nätterna som gjorde föret helt perfekt för både hundar och skidåkare.

Vi hade gott om fågel, framförallt fjällripa. Undertecknad har för första gången fått uppleva det jag hört många beskriva, att ”fjället rör på sig”! När ett oräkneligt antal små vita ”bollar” till fjällripor gled längs längs fjällsidan såg det ut som att fjället var i rörelse. Kruxet är att komma nära nog att få skottläge, dom tenderar hela tiden att gå undan. Med hundarna funkade det inget vidare… Störst chanser fick jag som hade kulbössa.

”Krypskytte” på fjällripa…

Men vi hade också en hel del dalripor i björkskogsområdena så Tomas fick svinga sin hagelsprakare. Dimma, vår outtröttliga lilla ”köttjägare” var den som hittade mest fågel, men prio ett var att ge Patron så många chanser som möjligt inför det stundande vårprovet så vi tog flera gånger in Dimma från ståndet och lät den sekunderande adepten slutföra jobbet. Husse och Dimma busjagat lite väl mycket sedan vi lagt hennes provkarriär på hyllan så lydnaden för fågel lämnar en hel del att önska :/ Dressyren får vi ta tag i till sommaren när det är lågsäsong… Men hon har utvecklats till en grym fågelfinnare! Och ”blötnos” som hon är så stöter hon så gott som aldrig utan står hellre lite för tidigt, och avancerar anpassat vilket ger fina skottchanser.

Dimma står för en ensam fjällripa, och Patron sekunderar

Patron sekunderar – igen!

Patron jobbade riktigt bra och hittade också en hel del fågel på egen hand och fick apportera i skarpt läge. Han är mjuk i munnen liksom sin far och levererar vingade ripor levande, men han är lite för slarvig i avlämningen så det är lätt hänt att han tappar ripan och det får bli en vild jakt innan han får tag i den igen. Kruxet med en lustapportör… men inga skadade ripor blev kvar på fjället och det är huvudsaken!

Patron har spikat en singelripa

Nelly var med, men hon fick bara några enstaka korta släpp under två dagar. Hon har ju förhoppningsvis valpar i magen så vi vill inte anstränga henne för mycket. Vi tycker oss märka att hon blivit mer ”bekväm” än vanligt, sover mycket och hennes aptit är glupande. Vi hoppas det är ett gott tecken! På fredag har det gått tre veckor efter första parningen, så i början av nästa vecka ska vi göra ultraljud på henne.

Skönt att mysa i vindsäcken medan matte målar tycker Nelly 🙂

Rolf som bott i fjällstugan under en längre period har först nu kunnat vara ute flera dagar i sträck och jagat med Jorm, vädret har inte varit så här bra på hela tiden! Han är supernöjd med Jorm som matar på med aldrig sinande energi över fjället. För varje dag går han bättre och bättre, sista dagarna hade han lärt sig lägga upp ett klokt biotopsök. Fågel hittade han också och skötte fint. Det känns lovande inför vårvinterprovet med de två Nitrosönerna!

After jakt – Putte och husse är sig själva för en stund 🙂

Vi fick också långväga besökare från vår Hufvudstad! Roger och Christoffer kom upp på torsdagkväll och sov en natt i en av våra gäststugor. På fredag morgon skjutsade vi upp både Stockholmare, stor packning och tre förväntansfulla hundar med skoter upp på fjället, där dom sedan tog sig på skidor längre in i området för att slå läger och övernatta under två dagar. Tufft! tyckte vi som uppskattar bekvämligheten att komma tillbaka till en varm stuga efter en jaktdag 🙂

Roger och Christoffer – ”packade” & klara för avfärd!

Mot riplandet!

När vi kom och hämtade upp dom på söndagen sken båda två i kapp med solen, dom hade haft kanonfina jaktdagar! Avundas dom lite som fått avnjuta skymningen uppe på fjället, se fjällen färgas rosa medan solen sänker sig bakom dem… och säkert lika häftigt att vakna upp i tältet och höra fjällripornas urtidslika knarrande på avstånd. Det måste vi prova någon gång!

Ja då är jakten slut för i år… åtminstone med hundarna. En låång sommar ska genomlidas innan både vi och hundarna står laddade och redo den 25 augusti. Vårprovet i Mittådalen väntar förstås för Patron och Jorm, men det är ju bara ”uppvisning”… Sen åker vi till Kittelfjäll över påsken men då blir det bara mysa, åka skoter & skidor och äta god mat tillsammans med familjen. Hundarna får då nöja sig med skid- och kicksparkturer, hoppas det fina föret håller i sig tills dess!

/Maria

Annonser


Lämna en kommentar

Parning genomförd!

Visst ser Nelly förälskad ut? 😉

Nelly sköt på sitt löp som vi hade beräknat till årsskiftet, men nu äntligen är hon parad! I sista stund blev det byte av kavaljer. Stersmyras Drott af Strolch är en hane vi haft i tankarna förut, han är snygg och ståtlig med mycket jaktkrut. Hemma är han genomsnäll och kärvänlig. Drott drabbades av en fraktur i en tå som ung, en skada som förföljt honom och lett till besvär och flera operationer och därmed satt käppar i hjulet på hans jakt- och provkarriär. Men nu är han återställd och jagar fullt ut till matte Helens stora glädje. Läs mer om Drott på kennel Stersmyras hemsida.

Drott har mycket intressanta tyska linjer från kennel vom Gleistal på farssidan. Dessa linjer finns såvitt vi vet inte representerade i Sverige, så förutom att vi tror att valparna kommer bli både snygga och dugliga jakthundar så kan de bli intressanta för avel om valpköparna har intresse och ambitioner att meritera på jaktprov och utställningar. Själva hoppas vi kunna spara en tikvalp.

Nelly är i skrivande stund på ”kärleksweekend” hos Drott så dom ska få möjlighet att para sig under flera dagar i följd så länge Nelly är mottaglig. Sedan återstår bara den lååånga väntan innan vi får veta om parningen gett resultat. Vi kommer att göra ultraljud på Nelly om ca tre veckor. Fler bilder från Drott och Nellys möte finns på vår facebooksida. Glädjande nog för oss har det varit stort intresse för vår kommande kull. Vi har meddelat alla er som står på intresselistan, men om det är fler som är intresserade så tveka inte att höra av er till oss! Ett grundkrav vi har på valpköpare att hunden ska tränas och användas som stående fågelhund i första hand, när dressyren och injagningen på fågel är befäst kan man också ha nöje av hunden som apportör på land och i vatten, på eftersök och som stötande eller ställande hund. Jaktprovsintresserade valpköpare har förtur hos oss.

För övrigt så verkar Kung Bore ha gett upp, vi har aprilväder med takdropp och talgoxarna spelar som galna i träden. Riktigt skönt vårväder – om det vore april! Februari och Mars ska väl ändå vara vintermånader i norrland?? Vi som precis hunnit preparera vårt skidspår och njutit av ett par turer med hundarna och luftat skotrarna en sväng när lederna äntligen blev körbara upp på skogen… då kommer värmeböljan åter och snön övergår i blankis eller till och med barmark 😦 Vi var upp till Kittelfjäll och jagade i några dagar för ett par veckor sedan. Från att ha varit en meter bottenlöst puder hade det även där smält ihop till stenhård skare och blankis på alla sjöar. Tack och lov frös det på innan vi kom upp så föret på fjället var bra både för hundar och skidåkare. Vi hade gott om fågel men det var svårt att komma nära dom i det skarpa föret. Hundarna stod många gånger, men vi lyckades bara bärga en ynka ripa som Dimma spikade.

Det finns de som är kritiska till vårvinterjakten, att man ”tar av kapitalet”, dvs. skjuter vuxna ripor som är tänkta att bli föräldrar till höstens nya kullar. Men jag har svårt att tro att det lilla uttaget vi ”nöjesjägare” gör spelar någon som helst roll för ripstammens överlevnad. Det så är mycket som ska klaffa för att jakten ska bli lyckosam, föret ska hålla, vädret ska vara tjänligt och man ska lyckas komma tillräckligt nära för att kunna fälla fågel. Åtminstone för oss är den här jakten rena rama rekreationen, man skidar makligt fram i ett underbart vackert landskap, ser hundarna jobba och stå för fågel, och i bästa fall får man någon enstaka ripa med sig hem som bonus. Behållningen blir i första hand upplevelsen (och ett gäng bilder i kameran att njuta av under resten av året). Nej, de få jägare med stående fågelhund som prövar lyckan på fjället under den korta period det är möjligt hotar knappast ripstammen, då är nog de som snarar hundratals ripor på en säsong i yrkesmässigt syfte ett betydligt större hot! Det kan jämföras med en sportfiskare som kan stå och veva sitt flugspö en hel dag, släppa tillbaka den enda lilla öring hen får på hela dagen men ändå känna sig nöjd, kontra någon som drar upp hundratals fiskar med nät för avsalu…

Rekreation…

Vi siktar på att åka upp till Kittelfjäll en sväng igen sista helgen jakten är lovlig, då det brukar vara som bäst. Hoppas vi får lika fint väder som senast! Marias pappa Rolf och Jorm har kvalitetstid tillsammans nu då dom bor i stugan hela vårvintern. Rolf håller ställningarna i stugorna och servar oss och sina jaktkompisar som kommer upp med jämna mellanrum så han hinner aldrig få tråkigt 🙂 Både Patron och Jorm är anmälda till vårprovet i Mittådalen, får se om det finns någon snö att skida på vid det laget, eller om vi får promenera på fjället 🙂

”Torrträning” är inget vi ägnar oss åt under jaktsäsongen, hundarna får i stället använda sina färdigheter under praktisk jakt. Men inför prov är det läge att slipa lite på detaljerna, speciellt när det gäller apporten. Patron är precis som sin pappa Nitro en lustapportör, det gick alltför lätt att lära in apporten utan något egentligt lydnadsmoment. Kruxet är att få honom att förstå att apportkommandot är ett krav på blodigt allvar, när han ständigt belönar sig själv med att bära omkring på saker. Man kan ju inte annat än skratta åt honom när han bär mattes vindunk så elegant i handtaget, eller hjälper till att bära matkassar och ryggsäcken då man kommer hem och kliver ur bilen. Alltid med svansen (den plymförsedda så lik pappas) glatt vajande i vädret och ett lyckligt gnyende. Matte och husses älskade hjärta ❤

I dag körde Tomas och Patron några kastapporter med dummies och skott. Patron vill gärna leka och flamsa, det gäller för husse att vara snabb med ett NEJ så fort Putte börjar kasta och tugga med dummyn. Vi tränade också med skott, till det använder vi en behändig ”knallpåk” som inte kräver licens men ändå smäller rätt bra.

Knallpåken

Vi ser mycket fram mot vårprovet i Mittådalen, då kommer vi att få träffa flera av våra valpköpare och Kent och Gertrud med deras valpköpare som startar med Nitro och Rodas avkommor. Om det går åt pepparn för Patron på provet så kommer vi säkerligen att få glädjas åt någon annan av Nitros söner eller döttrar som det går bättre för! 🙂

/Maria


Lämna en kommentar

Vinterjakt!

Vecka 10 åkte vi till Kittelfjäll för lite traditionsenlig vårvinterjakt. Vi var upp en sväng redan den första helgen i februari bara för att konstatera att det var alldeles för bistert väder för hundarna och löst före. Men nu rapporterade Rolf som varit uppe ett tag att föret var perfekt efter blidväder och några dagars storm. Veckan började med oflyt, då vi på kvällen skulle köra över sjön i mörkret med hundarna ivrigt rusande runt skotrarna ville det sig så illa att Nelly rände rakt in i skidan på min skoter och rev upp sig i bröstet. Så fort vi fått in packningen och tänt upp i kaminen fick vi börja kvällen med att lägga upp Nelly på köksbordet, rengöra och sy ihop såren med en slö nål och sytråd som stod till buds och tillverka en tratt av en gammal plasthink och silvertejp så hon inte skulle slicka på såret. Det gäller att inte vara handfallen till fjälls 😉 Som tur var hade vi vårt välfyllda ”nödkit” med oss där vi har bomull, bandage, sårrengöring mm, det är alltid med under jakten. Med tanke på att vi anmält både Nelly och Patron till vårprovet i Mittådalen så var det olyckligt att Nelly inte kunde jaga under veckan, som tur är så kommer vi att få ett par träningsdagar i Mittådalen före provet. I skrivande stund har Nellys sår läkt ut fint utan infektion.

Tyvärr så var vädergudarna inte på vår sida under veckan, molnen hängde envist fast över Vilhelminafjällen mest hela veckan med några få undantag, och vindarna friskade i. Föret var mycket riktigt bra för både hundar och skidåkare, men vad gjorde det då man knappt såg hundarna i snöyran och dimman? Men våra hjältehundar kämpade på, inte minst ”adepten” Patron. Vi hade en hel del fågelkontakt med både dal och fjällripa, men dom var varska och oroliga i stormen så det var nästintill omöjligt att komma inom skotthåll. Nellys bror Brage bor hos oss sedan en tid så han var också med på fjället, vi har anmält även honom till Mittådalenprovet. Brage är liksom sin syster Nelly en härligt storgående fjällturbo, tyvärr fick vi inte någon fågelsituation med honom.

Dimma analyserar

Brage och Patron

Patron hittade och stod för en varsk flock fjällripor i dimman högt upp under fjället den dagen vi hade som mest dimma, vi hörde dom kackla oroligt framför oss då vi var på väg fram. Tyvärr så var dimman så pass tät så det hade knappast gått att skjuta även om vi kommit upp nära honom. Vi hade gärna velat få någon fler fågelsituation med Patron, men eftersom vi var ute efter att (åtminstone försöka) jaga och inte bara träna så blev det mest sekunderingar bakom Dimma eftersom hon är erfaren och hittar fågel först. Hennes försiktiga näsa kommer väl till pass på skygga ripor i stormen, men det blir en hel del tomstånd också. Jag har massor med filmsnuttar av Patron som sekunderar Dimma, då jag åtskilliga gånger drog upp mobilen i hopp om att fånga en fin filmsekvens med skott och fällning av husse… kanske jag redigerar ihop en ”sekunderingsfilm”, för det är något han verkligen kan lillkillen. Vi behöver knappast vara oroliga att han ska stjäla stånd på provet i alla fall, han fryser i steget så fort han ser parkamraten stå och verkar ha en inbyggd broms mot att gå förbi den hund som står. Det är fascinerande att se, vid ett tillfälle la han sig ner då han sekunderade Dimma och nästan kröp fram bredvid henne. Men så fort han märker att hon släpper ståndet och börjar söka fritt lossnar även han och går ut i fritt sök.

Rolf var ute en del med Patrons halvbror Jorm också, han är otroligt nöjd med honom. Jorm ”går som satan” enligt pappas egen beskrivning 🙂 I början var det lite si och så med ståndfastheten, hitta fågel kunde han och sökvidden var fullt i klass med elithundarna, men sen var det bara gasen i botten efter fåglarna 😉 Men då veckan led mot sitt slut förkunnade pappa stolt att nu hade Jorm presterat flera fullt godkända ”prisvärdiga” situationer där han hittat fågel – stånd – avance och stopp efter skolboken. En intressant detalj han noterat är att Jorm vänder på huvudet då han står och tittar efter pappa när han är på väg fram, en första liten antydan till rapportering! Eftersom pappa nu är pensionär är han priviligerad att bo i fjällstugan så länge han vill och får möjlighet att vara ute med Jorm ofta. Något han som gammal tävlingsskidåkare också gläds åt är att han nu fått en riktigt bra draghund! Med Jorm går det undan i spåret. Till påsk ska jag minsann testa kicksparken med bröderna!

När vi kom hem från Kittelfjäll möttes vi av stora kontraster då vi åkte från full vinter till fullt utsprungen vår! Tomten är helt bar och exponerar frikostigt allt som gömts under snön, från hundbajs till skräp som stormat bort från återvinningen på farstubron. Fåglarna sjunger och vårlöken spirar i min örtagård, lusten att börja vårstäda och göra fint vaknar till! Tomas som är ledig en vecka till fick bråttom att börja hugga ved innan saven stiger i björken. Nu är det bara att gilla läget att vintern gett upp, även om det är en hel månad för tidigt. Hoppas bara Kung Bore håller stånd mot de tropiska sydvindarna i Kittelfjäll så vi kan få uppleva lite vinter när vi åker upp igen till påsk! Fördelen här hemma är att nu kan vi börja träna spår, apportering, dirigering och sånt med hundarna. Vi siktar på att göra viltspårprovet med Patron, Nelly och Brage i vår/sommar så det är läge att börja lägga lite blodspår också.

Vår i Kungsgården!

PS: Fler foton finns i vanlig ordning på vår facebooksida

/Maria


Lämna en kommentar

Röntgen och pigga simmare

I går var Tomas till Kusthöjden och röntgade Nelly både ”fram och bak”, först HD röntgen och därefter röntgades hennes tänder. Den avbrutna tanden syntes tydligt på röntgenplåten så veterinären kunde skriva ut ett intyg på att det är en förvärvad skada. Höfterna såg fina ut på plåten tyckte Tomas, men han är ju ingen expert… bara att vänta och hålla tummarna tills det officiella resultatet kommer. Nelly har tidigare opererat bort en klo på ena framtassen, det ska vi också ordna ett intyg på inför utställningen i April.

I samma veva togs ett spermaprov på Nitro, det visade sig att hans ”simmare” var pigga och tillräckligt många. Det måste ha varit ren otur att sista parningen blev resultatlös, högst troligt var det inte rätt dag i löpet. Nu har vi iallafall intyg på att han är fertil så ingen behöver ha betänkligheter att para med honom av den anledningen. Det känns också bra att veta med tanke på att vi planerar para honom med Nelly omkring nästa årsskifte.

 

Nitro & Nelly, förhoppningsvis föräldrar till nästa valpkull på Kungshällan!

/Maria


Lämna en kommentar

Sista jaktturen fär säsongen

Vecka 10 har vi varit i Kittelfjäll igen, fyra jaktdagar blev det totalt. Eftersom brudarna löpte fick Nitro stanna hemma. Två dagar hade vi riktigt fint väder, men sedan började det blåsa upp och blev besvärligt.

Fjälljakt då den är som bäst!

Fjälljakt då den är som bäst!

Föret var bra för både oss och hundarna på de högre höjderna, men i börkskogen gick hundarna igenom och fick kämpa en hel del. Fågeltillgången kan vi knappast klaga på, men vi hade mestadels fjällripa som är svåra att tas med. Dom ville gärna springa undan och lätta innan man kom i skjutläge. Sista dagen vi var ute blåste det rätt hårt, det gjorde det ännu svårare både för hundar och skyttar.

Men ibland blir det kargt!

 

Hundarna jobbade på bra, gammtanten 10 år visade att hon fortfarande är en fjällturbo som kan söka från fjälltopp till fjälltopp 😉 Hennes nyinflyttade dotter Nelly fick vi se att hon ärvt sin mammas turbofart, hon slet hårt när föret inte bar eftersom hon är ganska stor och har små nätta tassar. Men då vi kom upp på högre höjder gick hon ut i stora fina

sökslag. Men vi märkte att hon saknar en del jakterfarenhet, det är första gången hon jagar på vårfjäll. Hon hittade fågel men hann aldrig stå ordentligt innan de skygga fjällriporna lättade. För varje gång hon petade fågel blev hon allt försiktigare på vittringen. Stoppet fungerar iallafall utmärkt, hon är lydig på pipa. Värre är det för oss som aldrig riktigt vant oss vid att använda pipa utan kör mest med röstresurser 😉 

Nelly - vår senaste fjällturbo!

Jag har även totat ihop en liten film på 15 minuter från våra respektive mobiler, det blev inte lika mycket action som i den förra eftersom vi inte hade lika många fågelsituationer, men däremot desto vackrare vyer! De dagar vi hade bäst väder hade jag med mig mitt andra ”vapen” – min kamera, och framförallt den första dagen blev det många fina skott med den. Bilderna finns på vår facebooksida

Nelly har anpassat sig alldeles utmärkt i vår flock, hon är harmonisk och har ett behagligt temperament, gör inte mycket väsen av sig hemmavid. Vi har hållit lite extra koll på henne och Dimma eftersom dom är lika gamla, men dom verkar ha kommit övrens om rangordningen och vi ser inga tendenser till osämja, dom busar som de unga töser de är. När vi kom till Kittelfjäll sprang Nelly vid skotern tillsammans med de andra tikarna som hon aldrig gjort annat. Att åka pulka efters skotern var heller inga problem.

Härnäst väntar HD-röntgen för Nelly, vi måste också röntga hennes tänder eftersom hon tappat en framtand. Det har visat sig att det är diskvalificerande på utställning om hunden saknar en tand och man inte har intyg på att tanden saknas på grund av en skada. Vi får hålla tummarna att HD statusen är bra och att det går att se på röntgen att hon faktiskt har haft en tand där det fattas en. Hon har ställts ut i juniorklass, och då var alla tänderna på plats. Vi har anmält henne till vårprovet i Mittådalen om två veckor, vi ska starta henne och Bettan en dag var och Dimma får starta i två dagar. Nelly och Dimma har jag också anmält till SKK:s utställning i Sundsvall den 15 april. När HD röntgen är avklarad och Nelly har ett utställningsresultat från jaktklassen är hon avelsgodkänd oavsett hur det går i Mittådalen, eftersom hon har ett 1:a pris på jaktprov sedan tidigare. Om allt går som vi tänkt lutar åt att vi kommer para henne med Nitro sent 2012 eller början av 2013, det beror lite på när hon löper.

Vi har ännu inte annonserat att Nelly är till salu, men ni som läser får gärna tipsa om ni känner någon seriös hundsugen jägare att vi på sikt söker ett nytt hem åt henne. Men vi har ingen brådska att bli av med henne, viktigast för oss är att den som tar över henne kommer att ta vara på hennes fina egenskaper, jaga och träna mycket och helst också fortsätta hennes prov och utställningskarriär. För det här är en hund med potential! Det ultimata vore en annan uppfödare eller någon som har ambitioner att tävla och kanske starta med uppfödning. Vi kommer inte att sälja henne till någon som enbart kör drag eller vill ha en hund som ”motionskamrat på skogspromenader”! Avelsrätten till en kull kommer vi att behålla.

En bild från i går kväll. När jag gick och la mig hade Bettan lagt sig i den stora hundkorgen. Nelly rullade ytterst försiktigt ihop sig i andra änden vid sin "lilla" bruna storasyster. Dom var så söta, bildade nästan ett hjärta!

Vi vill också passa på att skicka ett Grattis till det framgångsrika drag-paret Jonas Danvind och ”Kungen” – Kungshällans JS Carl Gustaf som kom på andra plats i 15 km pulka på drag SM i Kiruna i helgen. Starkt jobbat!! 

/Maria


Lämna en kommentar

Vinterjakt!

Vi kunde inte hålla oss till vecka 10, utan stack iväg till fjälls en kortis förra helgen! Strimma har slitit av en sena i en tå, så hon fick stanna hemma. Vi märkte att hon haltade för ett par veckor sedan, och såg att en tå på ena baktassen pekade rakt ut, vi trodde först att hon brutit den och jag såg framför mig operation med amputation och tusenlapparna till veterinärräkningen flyga sin kos. Men det blev bara ett snabbt konstaterande att senan var av och inget fanns att göra, bara låta det läka ut. Vår slitvarg har varit kärnfrisk i tio år bortsett från ett antal skärskador som vi fått tråckla ihop hos grannveterinären…

Vi fick två fina jaktdagar och hade bra med fågel, Tomas jagade med hagelbössan och jag som har nog besvär med att hålla mig upprätt och ta mig framåt på skidorna vågar inte skjuta med hagel, så jag hade med mig salongsgeväret. Hundarna jobbade på fint och hittade bra med fågel, Tomas med hagelbössan var mest lyckosamma eftersom fåglarna började springa och lättade när jag försökte ta mig inom skotthåll. Särskilt många foton blev det inte eftersom jag hade nog med att stå på benen och försöka hänga på Tomas som obönbhörligt skidar ifrån mig så fort jag stannar upp för att plåta, men en hel del mer eller mindre skakiga filmsnuttar med mobilkameran ”i farten” blev det iallafall som jag har satt ihop till en liten 10-minutersfilm. När man försöker manövrera triggade hundar vid sidan och samtidigt hålla koncentrationen både på att filma fågelsituationen och stå upprätt på skidorna känner hundarna förstås av att matte inte har full koll, så det blev lite vilda western och höjda röstvolymer i fågelsituationerna, men det bjuder vi på 😉

Tomas nybyggda hundpulka funkade fint, den är lite rank bara när hundarna ställer sig upp och håller balansen i kurvorna, så det gäller att ta det lugnt då man kör på skrå.

På söndagen visade prognosen varningar för snökaos i fjällen, så vi bestämde redan på lördagkväll att skippa jakten och fara hem. Men man ska aldrig lita på prognoser! Vi fick retfullt lämna Kittelfjäll med bländvita lockande fjäll i horisonten och solen i ögonen! Det utlovade snökaoset höll sig tydligen ute vid västerbottenskusten…

Nu är det bara att längta till vecka 10, kanske får vi också sällskap av ett par valpköpare med vidhängade ”småstjärnor” 😉

/Maria


2 kommentarer

Kylslaget…

”Rysskylan” har slagit till, vi har haft nedåt -25 grader i flera dagar nu! Brr… hundarna går ut och pinkar som hastigast och sen snabbt in igen. Som tur är har Tomas varit ledig så dom har inte behövt sitta i hundgården utan har kunnat ligga inne och njuta av den vattenburna golvvärmen medan husse eldar järnet i pannan.

Vi hade planer på att åka till Kittelfjäll en sväng den här helgen för lite ripjakt, men det var tur att vi skippade det med tanke på både kylan och snödjupet! Det behövs lite storm och blidväder så det blir bättre före på fjället. Nu siktar vi i stället på vecka 10, då är Tomas ledig igen och jag tar ut en semestervecka, vi håller tummarna för bra väder och före då!

Tomas har snickrat ihop en ny fyrahundars-transportsläde för skoter. Vi har en behändig transportlåda sedan förut, men i den får man in maximalt tre hundar. I den nya ”limousinen” ryms ledigt fyra hundar i två ”avdelningar”, men man kan nog få in ytterligare två doggar om dom inte är alltför stora! Transportlådan är guld värd, eftersom vi har en ganska lång transportsträcka till området vi brukar jaga på vintern. Hundarna älskar den isolerade lådan, då jaktdagen är slut och man kommer tillbaka till skotern krafsar dom på luckan och vill in i värmen 😉 På den nya lådan har Tomas gjort större luckor, så om det skulle bli våldsam snöstorm på fjället och skotern skulle strejka (händer ju iofs aldrig då man kör Yamaha! 😉 så kan man själv krypa in i lådan och använda den som bivack. Med hundvärme blir det nog riktigt gosigt!

Den nya limousinen! Bössor, skidor och packning surras ovanpå.