Året går mot sitt slut

I år har vi fått en lång höst! Men nu i slutet av november börjar den nog så sakteliga övergå i vinter. Vi har lite vitt på marken, men än så länge har södra Sverige fått den största laddningen snö medan vi i norr fortfarande väntar. Dagarna är korta, men det går fortfarande att hinna med några timmars jakt i skogen emellanåt.

Vi hade en gemensam ledig vecka i oktober, då vi höll öppet för att ta en sen tur till Kittelfjäll. Vi hade ju en härlig premiärvecka i gott sällskap, men tyvärr var riptillgången skral. Det känns korkat att ”åka över ån efter vatten” för att tom-gå på fjället medan det finns gott om skogsfågel här hemma i skogen! För att inte säga orättvist för våra jaktsugna hundar… Så trots att vi längtar efter vår kära mysiga stuga så skippade vi senhöstjakten på fjället.

Tjäderdrottningen Tuula med en av de många skogsfåglar hon fixat

Efter att ha sett vår unga krutdurk Stella ta för sig av fjällvidderna och de finska fälten så trodde vi att vi stod inför en utmaning när vi kom hem till våra skogsmarker. Men våra farhågor kom på skam – unga Stella visade sig ha ett fantastiskt fint skogssök! Hon håller kontakten och har en mycket fin näsa och förmåga att fokusera, precis som sin mamma Tuula. Det dröjde inte länge innan husse fick fälla den första skogsfågeln efter ett snyggt jobb. Däremot så har vi en del att jobba på med lydnaden, om fågeln går upp innan hon hunnit spika den så vill hon gärna gå efter med lock för öronen… Men hon har en fantastisk avance, den ska vi vara rädda om.

Sådan mor sådan dotter – Stella med sina första skogsfåglar

Det här året har vi haft svårt att pricka in de ordinarie jaktproven, förutom riksprovet och Junkkari. Tomas jobbschema har inte stämt med ett enda prov, och i vår egen lokalavdelning Jämtland-Västernorrlands vorstehklubb har de flesta fjällproven ställts in på grund av alla avlysningar i Jämtlandsfjällen. Det som förr var så fina och välbesökta provhelger i Mittådalen är nu så gott som omöjligt för lokalavdelningen at planera in med allt vad det innebär för ett så pass stort arrangemang med bokning av domare och funktionärer eftersom fjället kan bli avlyst på grund av renskötsel från den ena dagen till den andra… Nu fick vi i stället möjlighet att åka till Västerbotten och starta på ett särskilt skogsprov i Örträsk 🙂 Väl medvetna om de utmaningar det innebär att starta på skogsprov under lövfällningen på senhösten så chansade vi friskt och anmälde både Stella, Vittra och Casper. Eftersom Stella redan hade två 1:a pris i unghundsklass sedan vårvintern och dessutom startat både på Junkkari och riksprovet i unghundsklass så fick även hon gå i öppenklass.

På marken skulle det finnas några ripkullar, men med ett undantag så lyste de med sin frånvaro. I stället blev det lite otippat orrarna som räddade vår provdag! Enligt våra erfarenheter är orrarna de mest nervösa och svåra skogsfåglarna för hundarna. Men just den här dagen var dom ovanligt medgörliga. Alla hundarna kämpade på, Vittra hade två situationer, och rapporterade en gång när vi inte kunde hitta åt henne. Ann Lundgren och hennes Knallapportens Herta fick också två fina situationer. Sen var det Casper och Stella som fick disponera resten av tiden som återstod. Då solen började närma sig horisonten och tiden var knapp var det Stella som fick högsta prio av den släpptid som återstod. Och så tillslut, när vi börjat misströsta så spikade hon en orrkull inne i ett contortabestånd och gjorde ett snyggt jobb. Resultatet för dagen blev ett 2:a pris för Vittra (hon hade lite för dålig kontakt) och ett 1:a pris för Stella. Även Herta fick ett 1:a pris. Det var verkligen fin utdelning på ett sent skogsprov! Och dessutom var det Stellas premiär i öppenklass ❤ Kvällen avslutades med en fantastisk god middag signerad kockarna och värdinnorna Anna & Anna (Nylander och Björk) och ett helt gäng trevliga Västerbottningar. Det blev en sen kväll med massor av jakt- och hundsnack. Stort tack Anna och Ingemar som ordnade provet! Vi kommer gärna och parkerar KABE:n hos er igen 🙂

Domare Ingemar Sjöström, Tomas och Stella redo för släpp

Nästa tillfälle för oss blev två veckor senare, Ingemar och Anna som har kontakter på Gotland hade fixat ett särskilt prov på ön i början av november och det fanns platser över. Vi var inte sena att haka på, tiden var för knapp för att hinna organisera något ”genrep” för hundarna som mest jagat på skog i höst. Men va’fasen, friskt vågat! tänkte vi och styrde kosan söderut.

På Gotland möttes vi av varma vindar, vi inkvarterade oss i en stuga på mysiga Gangvide farm. Dagen efter var det dags för prov. Även nu hade vi anmält alla tre i öppenklass, eftersom det var fältprov med parsläpp så var vi en lite större grupp. Vittra startade fint, sökte av ett par fält och fattade sedan stånd inne i ett oigenomträngligt törnsnår. Vi trocklade oss in till henne och hon började gå på löpor, försvann längre in i skogen. Jag (Maria) lyckades krångla mig ut ur törnesnåret och började söka efter Vittra i åkerkanten, misstänkte att hon var efter någon löpande fasan… ända tills jag hörde det omisskännliga drevskallet. Rådjursjävlar! Vittra stöter ju gladeligen klövvilt precis som sin mor, men håller inte i mer än någon minut precis som det är tänkt att en vorsteh ska jobba. Men våra jaktprovsregler utgår enbart från fågel, och att stöta klövvilt är lika med att man åker ut. Så när Vittra kom tillbaka efter någon minut var det bara för matte att lyfta på hatten. Ytterligare en hund i gruppen fick närkontakt med rådjuren och fick utgå.

Tomas gick med Casper och Stella. Casper hade nog behövt någon dags kalibrering för att fatta att man kan jaga även på stora gräsmattor. Han lämnade knappt husses fötter… Efter 1,5 släpp insåg Tomas att det var lönlöst och kopplade honom. Stella gick däremot fantastiskt fint och fick mycket släpptid och lovord av domaren. Han noterade att hon utnyttjade vinden och marken mycket rutinerat, sökte på ”rätt” sida av dikena. Det var kul att höra med tanke på hennes ringa erfarenhet – det här var Stellas tredje tillfälle på fält efter de två dagarna i samband med Junkkari i september! Det var bara en fågelsituation som fattades för en fin prisvalör… Tillslut kom vi till ett parti där det fanns fasaner. Som vanligt tog dom sin tillflykt nere i dikena, Stella började markera men fasantuppen rasslade iväg i diket innan hon hann spika den och tog sedan till vingarna. Då kunde inte vår unga fröken hålla sig och drog efter… Dammit! Så var den provdagen över för oss. Men två av våra hundar behöver inte skämmas för sina egenskapspoäng i alla fall 😉 Vi får komma igen nästa år, bättre förberedda förhoppningsvis 😉 Gotland är fantastiskt fint på senhösten! Härliga vilttäta marker på gott och ont… Det är kruxet när man har klöv- och hårviltsintresserade hundar som våra. Egentligen är dom ju precis som rasen ska vara! En allroundhund som man ska kunna ta med ut på jaktmarken och jaga enligt jakttabellen. Vorstehn ska stå för tryckande vilt, stöta och skalla på hårvilt, spåra och apportera på land och i vatten. Men när man som vi försöker meritera hundarna så blir allroundegenskaperna en belastning som provreglerna ser ut i dag.

Under hösten som gått har vi fått trevlig rapporter från de flesta av våra valpköpare, framförallt till de två yngsta kullarna födda 2021 och 22. Vittra och Jorms avkommor som föddes i mars i år har fått följa med en del ut i skog och mark med sina ägare. Vi har haft besök av Patrik och Veronica från Sundsvall med Radja som fått bekanta sig med rapphönsen. Hon är en härlig glad tjej med alla egenskaper på rätt plats för sin ålder. Av Stellas syskon i PT kullen har förutom hon själv Canelle och Milou startat på prov under senare delen av hösten. Ägarna till PT kullen rapporterar om hundar med stor jaktlust och mycket motor, inte helt lätta att ”styra”. Anna-Carin och Milou kammade hem ett 2:a pris på fältprov. Från Jacqueline och husse Erik i Luleå har vi fått rapport att hon jagar fint i skogen och husse fått fälla första tjädern för henne 🙂

Jacqueline med sin första tjäder

Radja står för rapphöns

Akkar och matte tränar viltspår

Ett par utställningar har vi också hunnit med, SKK:s internationella i Sundsvall där jag fick tacksam handlerhjälp av Veronica som visade Vittra eftersom hon och Stella nu båda gick i jaktklass, samt att jag ställde Casper i jaktklass. Både Vittra och Stella fick excellent men blev utan CK. Casper däremot slog till med sitt första CERT, samt CACIB och slutligen BIM. Vår insats på utställningen var över på någon timme eftersom det var bara en handfull anmälda i rasen.

Snygg-Casper ❤

Desto fler var det i Umeå förra helgen där vi var på SVK:s traditionsenliga novemberutställning. Åter igen belönades Casper med CERT, bästa hane och slutligen BIM som den här gången smällde lite högre med den stora konkurrensen av många snygga hundar! Både Stella och Vittra fick åter igen nöja sig med excellent utan CK. Vittra får alltid fin kritik utan några större avvikelser, så jag tycker hon borde vara värd sina CK:n snart ❤ Vi tar nya tag med vänstervarvandet till våren!

Planeringen av vår nästa kull fortgår alltjämt, till Tuulas tredje (och kanske sista?) kull är vi extra noga med att allt ska kännas rätt med den hane vi väljer. När vi var i Finland tittade vi på två fina kandidater och hade bestämt oss för den ena av dem, men så precis när vi skulle lägga ut den planerade parningen kom ny information som gjorde att vi fick tänka om igen… Det är inte lätt det här med avel, det handlar inte bara om att para två duktiga jakthundar med varandra, man måste även ta hänsyn till hälsohistoriken hos båda familjerna som ska kombineras, och hur deras stamtavlor stämmer ihop. Dessutom vill vi kunna bidra med genetisk variation till rasen i stort, och inte bara återanvända linjer som det redan finns många av. Det är så mycket mer som ska stämma… och ju mer man forskar desto mer petig blir man! Men nu hoppas vi att vi har hittat rätt och inom kort kan presentera vår planerade kull 🙂 Tack för tålamodet alla som väntar på besked om valpar efter Tuula ❤

På tal om valpar så kan Tuula nu titluera sig trippelmormor! Vittra och Lovis har ju varsin kull på tillväxt, och den 10 november födde deras syster Miramis sju fina valpar efter pappan Michrima På G ”Pigge”. Vi ser fram emot att följa kullens äventyr framöver, för den som är sugen på valp efter denna intressanta kombination så finns valpar kvar att tinga! Följ denna länk för mer information 🙂

/Maria

En fullspäckad hundhelg!

Eller egentligen, två fullspäckade hundhelger har vi haft 🙂 Förra helgen var vi på ripinventering i Marsfjäll. Tuula hade dragit på sig en liten sträckning när vi inventerade skogsfågel här hemma så hon fick stanna hos Marias föräldrar tillsammans med gamla Nelly och lilla Stella. I stället lånade vi med oss Jorm så vi hade tre hundar att gå med. Det blev en fin helg med ”uppvärmning” inför jakten. Efter milen över fjället var det mysigt att slå sig ned vid brasan, prata hund & jakt med likasinnade medan skymningen sänkte sig över fjället och sedan krypa ner i sovsäckarna bland trötta hundar. Vädret var perfekt med lagom temperatur och vind för hundarna, förutom de sista timmarna innan vi kom ned på söndagen. Då öppnade sig himlen och vinden tog i så det regnade på tvären… När vi var framme vid leden ner från fjället vände vi oss om mot den regnpiskade fjälldalen och konstaterade – vilken tur att det inte var sådant väder dagen innan när vi påbörjade vandringen! Resultatet från inventeringen kommer att publiceras på Länsstyrelsen Västerbottens hemsida så fort det är sammanställt.

Far och son: Rodedalens Jorm och Alarängens El Casper tar en brejk på fjället.

Varje ripkull dokumenteras i protokollet…

Vittra är laddad 🙂

Tältlägret

Den senaste helgen började med SVK jämtland Västernorrlands utställning i Östersund på lördagen. Den var verkligen efterlängtad av många eftersom Corona lagt en död hand på så gott som all utställningsverksamhet de senaste två åren. Det var många anmälda korthår, framförallt tikar i jaktklass! För Casper och Vittra var det här deras första officiella utställning, och för Tuulas del återstod ett cert/CK till utställningschampionatet.

Casper var först ut i jaktklass hanar. Jag blev lite förvånad över att han fick nöja sig med very good, men domaren lade stor vikt vid hans stolta svans… Men alla som träffar Casper imponeras över hur ståtlig och kraftfull han är ❤ Kritiken i övrigt var bra, så hans tid kommer! (y) Eftersom Tomas inte fick ledigt från jobbet så fick jag hjälp att visa Vittra i jaktklassen – stort tack Larra! Hon fick också fin kritik och excellent, dock utan ck. Mamma Tuula däremot fick sitt välförtjänta tredje ck och blev tredje bästa tik i jaktklassen vilket betyder att hon numera är Kungshällans första trippelchampion! 😀

SEJCH SEVCH SEUCH Kungshällans UF Tuula ❤ Det var extra roligt att hon fick ta sitt tredje och sista CK på en rasklubbsutställning med stor konkurrens av många snygga tikar i jaktklass! 🙂

Det var en skön känsla att åka hemöver från Östersund med en nybakad champion, och så Casper och Vittra som nu är fullt utvärderarde som avelshundar enligt SVKs kriterier: friröntgade, jaktprovsmeriterade, godkända viltspår i anlagsklass och slutligen officiellt bedömda på utställning (y). Om man inte är speciellt intresserad av utställningar och prov så är det här en tillräcklig utvärdering av hundens jaktegenskaper, hälsa och utseende som alla uppfödare kan känna sig fullt ut nöjda med. Men vi har högre ambitioner, så det här är bara början på karriären för Casper och Vittra 🙂

På söndagen fortsatte vi med temat avelsutvärdering när vi tog en tur till Timrå och gjorde BPH (beteende och personlighetsbeskrivning) med Casper och Vittra. Nu när dom är två år har vi fått en god uppfattning om deras mentala egenskaper, så vi hade lite på känn hur det skulle ta sig uttryck i de olika momenten på BPH:n. Det stämde bra, Casper som var först ut fick dokumenterat att han är en mjuk förig kille, inte speciellt nyfiken och lekfull av sig men trygg och lugn, låter sig villigt hanteras av andra och visar varken rädsla eller aggressivitet. Vittra är mer energisk och nyfiken, leker gärna. Även hon är snäll och lugn, låter sig villigt hanteras av andra, hälsar obekymrat men är sen inte särskilt intresserad av folk. Även hon är mjuk, men kom snabbare över momenten med överraskningar. På skottprövningen reagerade båda på samma sätt – var är fågeln?? Men båda gångerna bommade skytten så det blev ingen apportering 😉

Alarängens El Casper och Kungshällans GT Vildvittra. Fullt utvärderade inom funktion, hälsa, utseende och mentalitet (y)

Nu räknar vi dagarna till den 25 augusti – bara en vecka kvar till skarpt läge! Först några dagars jakt på hemmaskogen… men åh, som vi längtar till vårt kära Kittelfjäll! ❤

Kennelträff och riksutställning

Förra helgen arrangerades ”Härnösandshelgen” med bland annat avelskonferens och riksutställning. Vi passade på att bjuda in våra valpköpare från UF kullen till en liten träningsträff under lördagen innan utställningsdagen. Det blev en liten tapper skara som dök upp på lördag, Hanna och Gustaf med Kaisa, Frederik med Metso och Samuel med Matti. Tillsammans med Tomas fick ungdomarna träna släpspår och senare vattenapport nere vid vår tjärn. Alla gjorde fina framsteg under dagen, nu är det bara att fortsätta jobba på med momenten så fixar ni eftersöksgrenarna och kan starta på fältprov i höst 🙂

 

Matti skuttar in med måsen efter att ha spårat upp och apporterat den

 

Metso lämnar av

 

Kaisa på väg in efter spåret, ivrigt påhejad av matte 🙂

 

Matti på väg in med dummyn som han apporterat i vattnet

 

Metso på ingående

 

Kaisa rivstartar

 

Oops 😉

 

Vi provade även ÖKL apport med skott

 

Kaisa styr målmedvetet mot ”vattenkråkan”

 

Metso stiftar bekantskap med räven, den var intressant! 🙂

 

Kaisa bjuder upp räven till dans

 

Jag (Maria) spenderade lördagen på avelskonferensen som hölls på Härnösands teater, det var många intressanta frågor om våra raser, deras användning, hälsa och jaktens utveckling i framtiden som avhandlades.

På söndag var det dags för riksutställning. Där anslöt även Johanna och Torbjörn med Väinö och Cecilia och Simon med Kyllikki så det blev totalt sex av kullsyskonen som visades i juniorklassen. Jag visade Nelly i championklass, hon håller fortfarande stilen vid åtta års ålder men med den hårda konkurrensen från yngre och spänstigare championtikar så blev hon inte placerad.

Kungshällans UF Väinö ”Turbo” – very good. Tyvärr hade Turbo blivit ordentligt solblekt och pälsen var i fällning så det drog ned betyget. Men han är otroligt snygg och välutvecklad, så när pälsen är i ordning igen tvivlar vi inte att Johanna och Turbo kommer regera i utställningsringen!

 

Kungshällans UF Matti – very good. Matti ”lillebror” har haft sämst start av alla i kullen med sin blygsamma födelsevikt på 300 g. Men det har han tagit igen med råge! Den unga kroppen är fortfarande i utveckling och med åldern kommer mer massa och pondus.

 

Kungshällans UF Metso – excellent. En stilig och välutvecklad ung kille.

 

Kungshällans UF Kaisa – good. Den unga damen brås på sin mor och mormor, högbent och slank ”byggd för fart”. Hon är fortfarande i utveckling och med åldern och mer muskelmassa kommer betygen bli högre.

 

Kungshällans UF Kyllikki – very good. Hon är också den lätta högbenta modellen som brås på mamma Nelly. Vackra rena linjer, som bara kommer bli bättre med åldern!

 

Kungshällans UF Tuula, vår egen lillstumpa ❤ excellent med CK, 2:a bästa tik i juniorklass. Husse sa redan när hon var ett par veckor att hon är speciell, och han har haft rätt hittills! Hon är inte bara tidigt mogen jaktligt, hon är också tidigt utvecklad rent fysiskt.

 

Maria och Nelly i championklass

 

Skönt väder med växlande molnighet. Vi ”slog läger” invid stranden så vi fick både skön havsbris och hundarna kunde betrakta änderna som simmade utanför stranden. Gådeåparken i Härnösand är verkligen en perfekt plats för hunduställningar!

 

Vi ställde även upp i uppfödarklass och avelsklass. I den förstnämnda hamnade vi på tredje plats av fyra grupper. Även här var det hård konkurrens, vår ”laguppställning” bestod av Nelly med sina junioravkommor Tuula, Metso och Väinö. De andra grupperna bestod mest av äldre välutvecklade hundar. I avelsklassen anslöt även Kyllikki, då hamnade vi på första plats men konkurrensen var obefintlig då vi var enda avelsgruppen 😉

Vi är jätteglada att fem av våra valpköpare ställde upp och visade sina hundar – stort tack till er ❤ Det var intressant att se dem så här vid strax över ett års ålder. Det är tydligt att vissa brås mer på Nelly och andra mer på Ura. Tuula och bröderna Väinö och Metso är mycket lika sin far, dom är kraftigare och mer kroppsligt utvecklade. Kaisa och Kyllikki är mycket lika sin mor, lätta och slanka i kroppen och senare i utvecklingen. När dom mognat och lagt på sig mer massa kommer betygen på utställningarna att bli högre 🙂 ”Lillebror” Matti fick ju den sämsta starten av alla, men han har vuxit ordentligt på höjden! Nu återstår för honom att växa och utvecklas ”på bredden” 🙂

Är det riksutställning så vill man ju visa upp det finaste man har, så jag hade även anmält Jorm i championklass. Men tråkigt nog så upptäckte vi i sista momangen att hans vaccination gått ut så vi fick lov att lämna honom hemma 😦 Men i stället kunde vi glädjas åt att hans kullsyster Rodedalens Falla fick sitt sista CK och blev champion!

 

SEUCH Rodedalens Falla (SEUCH SEJCH Ormkullens E´Nitro – SEJCH Sångbergets Roda)

 

Kullbrorsan, ”vår” SEUCH Rodedalens Jorm som tyvärr inte fick visa upp sig på riksutställningen.

Det var otroligt hög kvalitet på tikarna i jaktklassen, 24 stycken anmälda varav hela 17 stycken fick excellent. Domaren kände sig tvungen att ge en förklaring: -”ni tror väl att jag är tokig som delar ut så många excellent, men jag måste säga att dessa tikar är alla av MYCKET god kvalitet!” Av alla dessa vackra damer hamnade Falla på femte plats. Stort grattis till ägarna och uppfödarna Kent och Gertrud! Vi gläds åt att vår älskade och saknade Nitros avkommor fortsätter pappas bana. Falla är en lika go och fin hund som sin bror Jorm, samt en kompentent jakthund. För er som är sugna på en valp med intressanta linjer som inte är överanvända i aveln så kan vi tipsa om att Falla kommer att paras till årsskiftet. Kolla med Rodedalens kennel!

 

Glad midsommar alla hundvänner!

/Maria & Tomas

Lyckad rosettjakt

Det blev en lyckad dag för Jorm på SKK:s utställning i Sundsvall i dag! Först blev han bästa hane i jaktklassen med CERT, och sedan gick han och blev BIR! Jag misströstade lite att ställa honom eftersom han på de senaste utställningarna tydligt visat att det är det tråkigaste som finns att ägna sig åt, med resultatet hängande svans och bakåtfällda öron a´la whippet. Vill man inte visa upp sig spelar det ingen roll att hur snygg man är… Men i dag var han pigg och glad i ringen och föll dessutom domaren i smaken 🙂 Så här löd kritiken:

Lagom stor, bra könsprägel, utmärkt huvud, torr hals, god manke, utmärkt bröstdjup och längd. Bra benvinklar. Stabila rörelser, god päls.

Domare: Frank Christiansen, Norge.

BIM blev ”träningskompisen” Toxic, som fick sitt tredje CERT och därmed är SEUCH, stort grattis Jenny! Toxic är inte bara trevlig och en duktig jakthund, hon är snygg också 🙂

BIR Rodedalens Jorm och BIM Toxic med matte Jenny Karlsson. Domare: Frank Christiansen. Jorm blev redigt kär i söta Toxic som synes 😉

Nackdelen med att bli bäst i rasen är att det blir en lååång dag… Det hade jag inte räknat med så jag hade inget fika med mig förutom en banan och en flaska vatten. Som tur är finns det ju att köpa. Jag tog en sväng på Jula och handlade lite förnödenheter men det blev ändå mycket dötid då jag roade mig med att sitta och titta på hundar av alla möjliga originella raser som visades upp. Det är så lättsamt med Jorm som liksom sin far lever efter mottot ”peace, love and understanding”. Det spelar ingen roll vilken hund som kliver fram och nosar på honom och hur ”suspekt” den än ser ut så möter han alla med samma öppenhet och viftande svans. Hanhundsaggressivitet existerar inte hos honom, är det någon hane som spänner sig och gruffar så vänder han bort huvudet och visar med all tydlighet att han inte vill ha något bråk. Precis så var Nitro också. När Jorm tyckte att han glott färdigt på pudlar, nakenhundar och diverse obestämbara små golvmoppar fläkte han ut sig raklång och somnade på sin filt, jag fick se upp så ingen trampade på honom när dom passerade i den trånga gången mellan ringarna.

Så var det tillslut dags för gruppfinalen och jag fick väcka upp Jorm ur sin dvala. Det blev endast fyra finalister i grupp 7, förutom Jorm en irländsk setter, en weimaraner och en kleine münsterländer. Döm om min förvåning, men Jorm gick och placerade sig som tvåa! Jag har aldrig kommit så långt på en utställning med våra vorstrar förut. På SKK:s utställningar samlas ”utställningseliten”, Jorm är ju framförallt en jakthund och jag har inte lagt något krut på att utställningsträna honom. Föga förvånande blev han slagen av den välpälsade irländska settern med sin rutinerade handler. Trea efter Jorm blev weimaranern och fyra münsterländern. En gigantisk BIG2 rosett fogades till samlingen av de tidigare, samt en laddning Klass färskfoder. Trötta men glada begav vi oss hemåt. Vi passade på att ta några ”skrytbilder” med rosettskörden och nya uppställningsbilder hemmavid:

Jajaja… sluta orda om den där utställningen nån gång – blir det några valpar då?? Vi är helt överväldigade över intresset för vår planerade kull! många väntar och undrar förstås om det ”tagit”? Inklusive vi själva förstås! Vi hade tänkt göra ultraljud på Nelly de närmaste dagarna (i dag är det precis 4 veckor sedan första parningen) men för varje dag som går tycker vi att vi ser allt större tecken på dräktighet så vi avvaktar. Nelly är trött, vill mest ligga och sova samt är extremt fokuserad på mat! Hon har inte mått illa, men det gjorde hon inte förra gången hon väntade valpar heller. Hon har breddat över revbenen och när hon är nyäten får hon allt mer formen av en öltunna… Vi törs inte ropa hej riktigt än, men nog ser det lovande ut?

Nitrobarn på utställning

Två helger i rad har jag (Maria) och Jorm varit på utställning. På Kristi himmelsfärdsdag åkte jag och min mamma Monica som är Jorms matte till Lycksele där Västerbottens vorstehklubb arrangerade utställning i samband med utemässan. Vädret var ruggigt, kallt och blåsigt med isande regn- och hagelskurar. Men Jorm skötte sig fint i ringen och slutade som 2:a bästa hane i jaktklassen med CK och 3:e bästa hane totalt! 🙂 Domare var Aina Lundmark, som också påpekade att Jorm hade utställningens snyggaste tassar 😉

Glad ”handler” med Jorm som fick sitt första CK!

Flott hane med utmärkta proportioner. Något flat hjässa. Utmärkt hals, rygg, kors och vinklar runt om. Mkt bra benstomme, pals och färg. Vägvinnande rörelser. Välvisad!

Den gångna helgen var det dags för nästa utställning, specialhundklubbarnas årliga Jämtlandsutställning som denna gång hölls i Brunflo. Jag klev upp i ottan, hämtade upp Jorm och vi begav oss inåt landet. Vädret var bättre än förra helgen, ingen direkt värme men åtminstone sol! Det var som vanligt många hundar anmälda så konkurrensen var hård, och domaren Towe Lööv som för dagen hade en domarelev med sig var mycket noggrann och gick igenom hundarna grundligt från nos till svansspets. Många åkte ut med good och verygood, och det hölls hårt i CK:na. Jorm skötte sig bra även denna gång, och han placerad som tvåa i jaktklassen. Endast 1:an fick CK så Jorm blev utan denna gång. Kritiken var överlag bra, men hans vinklar som var bra förra helgen verkar ha ”rätat ut sig” under veckan som gått samt att han dessutom dragit på sig ett brant kors… Den flata hjässan däremot hade nu rättat till sig! 🙂 Utställningar är verkligen en bedömningssport, men eftersom Jorm hittills fått överlag bra kritik och placeringar så lär vi nog lyckas skrapa ihop de där tre CK:na till utställningschampionatet tids nog.

Kungshällans kennel representerades denna gång endast av Liisa med Pingla (Kungshällans NF Primadonna) i jaktklass. Vår egen Patron går ju inte i jaktklass än eftersom han hittills bara har ett fältbetyg från vårprov, och jag är tveksam om det kommer vara värt att ställa ut honom eftersom jag misstänker att han spränger maxhöjden… Lilla Pingla skötte sig jättefint i ringen och fick betyget verygood i dag.

Liisa och J Kungshällans NF Primadonna ”Pingla”

Jorms två kullsyskon var också med, Rodedalens Gnillo och Falla som båda gick i ÖKL. Gnillo är en riktigt stilig herre, han har nog kullens snyggaste huvud! Tyvärr så är han lite väl reslig, så betyget slutade på good på grund av storleken. Men kritiken var bra i övrigt och alla delar sitter där dom ska. Gnillo har fältbetyg 6 ÖKL från vårprovet, men först med genomförda eftersöksgrenar blir han jaktmeriterad.

Rodedalens Gnillo

Kullsystern Falla är en snygg tjej med fina proportioner, hon fick excellent med fin kritik och blev bästa tik i ÖKL men domaren valde att hålla på CK:t i dag. Men hon lär nog plocka sina tre vad det lider när hon går i jaktklassen.

Rodedalens Falla

Denna välbesökta utställning är ett bra tillfälle att få se många hundar, och jag tog hundratals foton som tagit en stund att gå igenom. Till att börja med har jag lagt upp ett gäng på vår facebooksida men endast av Nitros avkommor från vår och Rodedalens kennel. Resterande bilder kommer jag att lägga upp på Jämtland Västernorrlands vorstehklubbs facebooksida så fort jag gått igenom dom.

 /Maria

God fortsättning!

Så har vi snart hunnit en månad in i det nya året och ytterligare ett år kan läggas till handlingarna. Vintern lät vänta på sig precis som förra året, vilket har gett oss en lång jakthöst. Den goda skogsfågeltillgången på vår jaktmark håller i sig, det är roligt och ger många givande jakter och inte minst fågel i frysen!

Här kommer en liten summering av ”hundåret” som gått i ord och bild:

Skogsjakten kunde vi ägna oss åt ända en bit in i januari innan snön och skaren satte stopp. I början av februari tog vi en helgtur till Kittelfjäll, men fick konstatera att det var alltför kallt och bistert både för hundar och jägare. Min kamera gick allt tyngre i den bitande kylan, men några bilder blev det.

Vecka 10 åkte vi upp igen för att jaga i en vecka. Vädergudarna var inte med oss den här gången heller, det snöade och var dimmigt. Vi hade gott om fågel, men det var inte lätt att se dom och få någon skottchans i dimman och snöyran!

Nu hade vi dessutom fått en ny flockmedlem då Nellys kullbror Brage flyttat hem till oss.

Efter en tuff dag på fjället är det extra mysigt med after jakt i stugan!

I slutet av mars åkte vi till Mittådalen för att träna och gå jaktprov. Två av våra valpköpare slöt upp, Mattias med Prada och Liisa med Pingla. Vi tränade på fjället ett par dagar före provet, vädret var kanon! Nästan för varmt och vinstilla om man ska se det jaktmässigt! Ungdomarna fick några nyttiga fågelsituationer inför det stundande provet.

Prada & Mattias

Liisa & Pingla (Primadonna)

Tomas startade Nelly och Brage i elitklass och jag gick med Putte unghundsklassen. Första dagen fick jag gå i samma grupp som Mattias och Liisa, det var trevligt att se ungdomarna i action! Pingla som visat upp sitt första riktiga fågeljobb på träningen innan gjorde samma fina prestation på provet då hon hittade och stod för en ensam ripa. Apporten var lite si och så, men nu hade Pingla som första hund i kullen erövrat ett fältbetyg! Gissa om matte och uppfödar´n var glada! Prada och brorsan Patron gick fint båda två, men hade tyvärr inte turen med sig att hitta någon fågel.

Pingla står för fågel. Inte illa att fixa ett fältbetyg – första provet för både matte och hund!

Tomas rapporterade att Brage gjorde bort sig tidigt, han gick efter fågel. Hans olydnad för fågel blev något vi fick jobba en hel del med. Nelly däremot gick fantastiskt fint, men hade inte turen med sig med fåglarna, parkamraten hittade fågel först. Hon fick lång släpptid, och tillslut lyckades det! Hon fick till en bra fågelsituation och kunde kvittera ut en fält 7:a, hennes andra i elitklass 🙂

Husse och en trött Nelly vilar ut i stugan efter hennes prestation.

Vid prisutdelningen visade det sig att Nelly blivit dagens bästa elithund och dottern Pingla dagens bästa unghund! Vi kunde inte annat än känna oss stolta och nöjda.

Andra dagen strök vi Nelly från provet, hon hade nu inget mer att bevisa. Det blev Brage i elitklass och Patron i unghundsklass. Vi fick dessutom gå i samma provgrupp. Brage gjorde bort sig igen i andra släpp då han tjuvreste och gick efter, så Tomas vände tillbaka för att städa ur stugan medan jag och Patron fortsatte. Mattes Putte gick bara bättre och bättre, men han var enda unghund och fick gå mot erfarna öppenklasshundar som givetvis hade skarpare näsa och hittade fågel först. Flera gånger fick han visa upp sin säkra sekundering, och han fick lång släpptid. Men det ville sig icke, ingen fågelsituation för Putte.

Patron (bland björkarna till vänster i bild) sekunderar sin partner för jag vet inte vilken gång i ordningen…

I Maj åkte jag till Östersund på utställning med Patron, Brage och Jorm. Det var värsta tänkbara väder, ösregn och ruskigt. Inte lätt att få hundarna att visa upp sig från sin bästa sida!

Patron och Brage fick nöja sig med varsitt excellent, men Jorm gick desto längre! Visad av uppfödaren Kent fick han excellent med CK, blev bästa hane och tillslut BIM, slagen av sin mor Sångbergets Roda som blev BIR! 🙂

 

Kent och Jorm i ringen

Det var trevligt att se så många Nitrobarn från tre olika kullar i ringen! Förutom Patron och Jorm visades Dimma och Nitros son Jägermeister i ÖKL där han fick very good, Liisa visade Pingla som också fick very good, samt att flera av Jorms syskon var där.

Eftersom Nelly nu hade fältbetyget klart inför sin sista elitetta var det extra spännande inför sommarens eftersöksprov! Typiskt nog så strulade det, vår annars så säkra tjej behövde tre prov på sig, men till slut satt 10-10 på spår och vatten och vi kunde korka upp skumpan för att fira kennelns första egenuppfödda dubbelchampion!

Patron strulade också en del på eftersöksproven men grejade tillslut full pott på eftersöksgrenarna i UKL och ÖKL. Brorsan Jorm klarade däremot full pott i båda klasserna på första försöket.

Sommaren blev varm, en lugn period för hundarna som uppskattade att få bada i vår tjärn så gott som dagligen. Vi var på Fäviken game fair då Maria deltog med sin konst, då fick Patron och Brage följa med. Tomas roade sig med att ställa upp i de apporteringstävlingar som anordnades under mässan, och våra killar gjorde bra ifrån sig. Faktum var att prispallen dominerades av vorstrar som vann storslaget över apportspecialiserade retrievers – fin reklam för vår ras! 🙂

VARMT! Tur det fanns lite svalka i mattes montertält, och husse köpte en behändig kylfilt från Doggy 🙂

Så var det då äntligen dags för premiärjakt! Som traditionen bjuder företog vi den i Kittelfjäll, den här gången med en husvagn på släp eftersom vi efter ett par dagar skulle fortsätta resan mot Kiruna och riksprovet. Förväntningarna var höga inför premiären, men vi blev riktigt besvikna då vi inte såg en fjäder på Kittelfjället 😦 För att spara på våra ”provhundar” Nelly, Brage och Patron jagade vi bara en dag på fjället. Men Tomas och Dimma tog en skogstur dag två och fick fin jakt med två tjädrar med i säcken, lite kompensation för den tröstlösa premiärdagen 🙂

Dimma – vår ”köttjägare” 😉

Vi hade trevliga dagar på riksprovet som var välarrangerat av SVK Malmfälten. Bra väder hade man också lyckats beställa! Det var kul att se så många Nitrobarn ur både Nellys och Rodas kull komma till start i unghundsklassen. Alla gjorde bra ifrån sig och fick fina omdömen på fält, men i slutänden blev det endast Jorm som klarade alla fyra momenten och slutade med ett 2:a pris.

Fyra Nitrobarn laddade för start på riksprovet! Liisa med Pingla (Primadonna), Kent med Falla, Maria med Patron och Rolf med Jorm.

Syskonen Rodedalens Jorm, Falla och Dunder (Ormkullens E´Nitro – Sångbergets Roda). En trio trevliga unghundar som gjorde bra ifrån sig på riksprovets fältgrenar.

Nelly och Brage startade i elitklass, vår pålitliga tjej gjorde ett bra fältarbete och fick en 7:a på fält. Bror Brage däremot hade vi inte lyckats slipa bort olydnaden på helt och hållet, när en nyslagen kull sprutade upp runt honom kunde han inte hålla sig från att knallapportera. Han klarade fältdelen med ett nödrop och fick en 4:a på fält. När det var dags för eftersöksgrenarna blev det däremot ombytta roller, Brage klarade både spår och vatten galant. Men Nelly som vi kämpat med rävapporteringen hela sommaren klarade tyvärr inte spåret. Lite surt var det, eftersom hon hamnat bland topp 5 om hon fixat det. Som tur är så behöver hon inte bevisa något mer, vi vet vad vi har i vår bruna drottning 🙂

After-riksprov, varmt och skönt vid stugväggen!

Efter avklarat riksprov vände vi åter mot Kittelfjäll för att fortsätta jaktveckan. Vännerna Stefan och Henrik som kommit upp redan dagen innan bjöd oss på nyfångad grillad fjällfisk när vi kom fram. Förhoppningarna inför de kommande jaktdagarna var inte så höga med tanke på premiärjakten, men vi blev positivt överraskade! Något kronår visade det sig inte vara, men fullt godtagbar fågeltillgång som gjorde att vi fick fina jaktdagar med många spännande situationer. Kvällarna avnjöts i vanlig ordning med god mat och dryckjom.

Glada och nöjda hundar & jägare efter ett lyckat eftersök på en ung tjädertupp i fjällbjörkskogen.

Glad husse efter att ha fällt Patrons första ripa! Det förtjänar en skrytbild 🙂

Kombinerad after-jakt och tillredning av tjäder, fjällöring och lite hemodlade rotfrukter från Marias trädgårdsland.

Väl hemma från fjällen vidtog skogsfågeljakten, flera år i rad har vi haft riktigt gott om skogsfågel och trenden fortsätter hålla i sig. Vi har ju jaktmarken ”inpå knuten” så har man bara några timmar över så är det lättsamt att ge sig iväg till skogs med hund och bössa. Några dagar ägnade vi också åt älgjakten för att fylla på med ”stapelföda”.

I slutet av september gjorde vi ytterligare en fjälltur. Vädret var underbart men lite väl varmt. Vi provade lite ”nya” områden men det gav dålig utdelning. Veckan avslutade vi med prov i Klimpfjäll med Patron och Brage, som tyvärr blev resultatlöst.

VARMT på fjället!

Men underbara kvällar framför brasan medan solen går ner bakom Marsfjällen… stunder man kan ta fram och minnas när vardagen är grå och trist.

Jaktprov är kostsamma äventyr, inte minst ett riksprov! Vi beslutade oss för att skippa ytterligare prov till förmån för jakt i vår egen skog. Tomas har varit ute så mycket som möjligt med Patron, som glädjande nog går i pappa Nitros fotspår.

Putte på jakttur med husse

En skogstur med Dimma blir sällan lottlös!

I och med att Jorm blivit jaktmeriterad och HD röntgad är han nu godkänd som avelshane enligt Vorstehklubbens kriterier, och eventuellt har han en parning på gång. Husse Rolf kommer att spendera hela vårvintern i Kittelfjäll, så Jorm kommer att få mycket jakt och även starta på vårvinterprov. Jag visade honom på SVK:s utställning i Umeå, han fick excellent och fin kritik, men han kunde inte matcha de fullvuxna hanarna i jaktklassen och blev utan CK denna gång. Vi kommer igen till våren!

J Rodedalens Jorm (Ormkullens E´Nitro – Sångbergets Roda)

Förutom att han en duktig jakthund – så snäll och godhjärtad! Precis som pappa ❤

I och med att vi bestämde oss för att para Nelly och planerar att behålla en tikvalp, så var det dags att söka ett nytt hem åt Brage. Att han flyttade till oss var en tillfällig lösning, det var vi inställda på från första början. Lägligt nog så ringde Lars som tog över vår lilla ”Bettan” för ett par år sedan och var sugen på en ny hund. Sagt och gjort, Brage fick flytta till sin äldre halvsyster i Piteå och fann sig väl tillrätta. Nu när höstjakten är slut har Brage och Lars i stället kul tillsammans i skidspåren, lilla Bettan som hunnit bli åtta år och med åldern lite bekväm av sig gläds nog åt att husse fått en ny dragkompis 😉

Brage är en riktigt duktig skogsfågelhund, Tomas har skjutit en del tjäder för honom i höst.

Lars med halvsyskonen Brage och Bettan

Vi hade beräknat att Nelly skulle löpa lagom till årsskiftet, och hade förberett oss på en parningsresa någon gång i mellandagarna. Men ännu visar hon inga tecken på löp, både vi och ett antal valpintresserade väntar med spänning! Fördelen med att hon skjuter på löpet är att vi nu kan sikta in oss på att kunna åka på vårvinterprovet i Mittådalen och sedan fira påsken i Kittelfjäll helgen därpå. Och sen är det är ju ganska lättsamt och mysigt att ha valpar under våren och sommaren då dom kan vara utomhus mer 🙂

Nelly verkar tycka att det räcker med ”valpar” – hon har ju sin ohängde son kvar! 😉

Mysigt med sommarvalpar! Här är Strimma med Nelly och hennes syskon 2009, senast vi hade en sommarkull.

Blöt men lyckad utställning!

I går var jag med Brage, Patron och Jorm på specialhundklubbarnas årliga utställning i Östersund. Prognosen lovade riktigt ruskväder så jag hade garderat mig med regnjacka, paraply, goretexkängor och byggplast att lägga över hundburarna. Det fick jag användning för, men hade också behövt ett par regnbrallor med tanke på att det kändes som om det regnade från alla håll!

Det var glädjande att se så många fina Nitrobarn från tre av hans kullar på plats! Förutom Jorm och Patron var Liisa med Pingla (Primadonna), Tom och Anna med Jägermeister från Dimmas kull på plats. Från Rodedalens kennel var förutom Jorm systrarna Falla, Vira, Milla och Ella där.

Först ut var ungherrarna Patron och Jorm som var de enda hanarna i UKL. Uppfödar´n Kent ställde upp som handler åt Jorm eftersom han och Putte gick i samma klass, båda grabbarna fick excellent med fin kritik. Jorm blev placerad 1:a och fick dessutom CK! 🙂 Jorms kritik:

Utmärkt helhet, långt maskulint huvud, bra ögon och öron, bra över och underlinje,  bra skuldra, bra vinklar bak, tillräckligt förbröst, bra ben och tassar. Ngt lösa armbågar. Balanserande effektivt steg, bra hårlag, bra temperament.

Uppfödaren Kent med Jorm i ringen

Stilstudie av Rodedalens Jorm

Stilstudie av Jorm – han har samma genomcoola uttryck som sin far 🙂

Patrons kritik:

Stor, utmärkt helhet, vackert maskulint huvud, bra ögon och öron, bra överlinje. Kort bröstkorg, bra skuldra, bra vinklar bak. Utvecklat förbröst, paralella effektiva steg, bra påskjut. Bra hårlag, bra temperament, välvisad.

Näst på tur för mig var Brage i jaktklassen. Vid det här laget hade det blivit riktigt grisväder, hundarna gick och frös med ihopknipna ögon och hängande svansar. Jag hade inte hunnit rasta Brage så han var extra frusen och ville inte stå snyggt, jag försökte lura honom med frolic i näven att sträcka ut sig för domaren, men han knep envist ihop med bakbenen och sköt upp ryggen likt en italiensk vinthund. Han fick excellent, och domaren sa att han egentligen var värd sitt CK men han valde att inte dela ut det i dag eftersom Brage inte ville visa upp sig ordentligt. Lite surt… men kritiken var i alla fall bra. Bara att fortsätta ställa ut, jag är övertygad att Brage kommer få sina tre cert vad det lider. Han är en snygg och välvinklad kille med otroligt vackert ”klassiskt” vorstehhuvud. Brages kritik:

Utmärkt helhet, långt proportionerligt maskulint huvud, bra ögon och öron. Stark överlinje, ngt uppdragen underlinje (jag fryser! mattes anm.) Bra skuldra, bra vinklad bak, Vägvinnande rörelser, fallande kors, ngt glad svans (det var ju positivt med tanke på vädret!), bra hårlag, bra temperament.

Öppenklass hanar representerades av Nitros äldste son Jägermeister som visades av matte Anna. Han är en fin kille med harmoniska proportioner och vackert huvud, och han fick också fin kritik. Men eftersom han storleksmässigt ligger i underkant så blev betyget very good i dag.

Anna och Jäger i ringen

Fina Jäger!

När det var dags att utse bästa hane fick vår lille Jorm visa upp sig med de stora grabbarna, och glädjande nog ansågs han vackrast av dom alla! 🙂

Sen var det dags för de unga tikarna att visa upp sig. Kungshällans representerades här av Liisa och Pingla, som fick fin kritik, very good och en andraplacering i klassen.

Liisa håller humöret uppe trots regnet!

Söta halvsystrarna Kungshällans NF Primadonna och Rodedalens Falla

Eftersom Jorm skulle tävla mot den bästa tiken om BIR var det bara att bita ihop i regnet och vänta tills alla tikar var klara. Brage var tacksam över att få gå och lägga sig i bilen medan Patron fick ligga kvar och värma sin bror i buren vid ringen.

Kent med Jorms mamma Sångbergets Roda började med att bli bästa tik i jaktklassen och fortsatte segertåget med att utses till bästa tik, alltså blev det tillslut mor och son som möttes i ringen i kampen om bäst i rasen! Jorm fick se sig slagen av sin mor som utsågs till utställningens vackraste korthår! Vilken storslam för Kent och Gertrud, stort grattis! 😀 Tilläggas kan att Roda nyligen fixat anlagsklassen viltspår, så nu har hon bara eftersöksgrenarna kvar innan hon kan titulera sig SEJCH! Efter dagens fina utställningsresultat lär nog husse och matte sikta på att jaga rätt på de sista två CK:na så har dom snart en dubbelchampion 😉

Kent Danielsson med (snart) SEJCH Sångbergets Roda BIR med cert, och hennes son Rodedalens Jorm (e: SEUCH SEJCH Ormkullens E´Nitro) BIM med CK. Foto: Anna Fors Ward

Efter en lyckad men dryg utställningsdag var det skönt att få stuva in all blöt packning och frusna hundar i bilen, men innan jag vände hemåt åkte jag till Svenstavik och hämtade mina tavlor som jag ställt ut på Galleri Johangården i Hoverberg. Tur att man har en praktisk bil som rymmer både hundar och konst 🙂

Konst och hundar uppfyller mitt liv – och min bil!

När jag väl kommit hem, lastat ur, och hällt upp ett efterlängtat glas vin skummade jag av mitt flöde på Facebook. Då läste jag den trevliga nyheten att Lille-Mor och Puma i Skåne startat i ÖKL viltspår, fått ett 2:a pris och blivit dagens bästa ekipage. Grattis!! Häromdagen fick vi också mail från Cilla (Pricilla)s matte Ewa, dom hade varit på två utställningar och fått fin kritik på båda, men eftersom Cilla också är liten så stannade betyget på very good. Vi håller tummarna att hon lägger på sig någon centimeter, Cilla är jättesnygg med allt på rätt ställen i övrigt.

 

/Maria

Tre ungdomar på utställning och en hedrande utmärkelse!

Den 30 november var våra tre ungdomar i syd på utställning i Åstorp. De kvalar nu in i juniorklass, men är ändå ganska unga i klassen. Samtliga tre fick fin kritik, Pricilla fick excellent, Puma och Plexus very good. Här är ett par bilder lånade från vår facebookgrupp:

Puma, Pricilla och Plexus

Puma, Pricilla och Pleuxs

Vi fick också ett trevligt mail från Häromi nyligen, som sammanställt de 100 mest populära hundbloggarna i Sverige och vår hemsida var en av dem! Roligt 🙂

Kylan och snön börjar komma även här hos oss och dagarna blir kortare. Jaktsäsongen lider mot sitt slut, kanske blir det någon kort tur för att försöka lura någon gammeltupp innan snön blir för djup. Då ser vi i stället fram emot skid- och slädföret så vi kan fortsätta ha roligt med våra hundar!

/Maria

Utställning i Umeå

I lördags var Maria och Monica på VVK:s årliga novemberutställning i Umeå med Jorm och Patron. Elisabeth med Pocahontas var också på plats. Ungdomarna går nu i juniorklass.

Patron fick Very good med fin kritik, han är ganska outvecklad ännu, består mest av lååånga ben vilket också domaren påpekade. Han får absolut inte växa mer på höjden nu! Däremot på längden och bredden ser vi gärna… 🙂 Jorm som är mer brådmogen och välutvecklad fick excellent med mycket fin kritik, han fick bland annat beröm för sin välutvecklade front 🙂 Båda grabbarna uppförde sig fint i ringen, lite busiga bara när vi skulle springa runt.

Patron

Jorm

Lilla ”Riva” som vi träffade för första gången sedan hon lämnade Kungsgården som åttaveckorsknyte var en mycket trevlig bekantskap. Som de andra tikarna i kullen är hon liten och näpen. Hon har fina proportioner, och påminner i uttrycket mest om Nitro. Matte berättade att hon nyligen tränat på fasaner och Riva hade stått och presterat en fin fågelsituation. Riva fick excellent med fin kritik 🙂

Kungshällans NF Pocahontas ”Riva”

Kungshällans NF Pocahontas ”Riva”

Kungshällans NF Pocahontas ”Riva”. Jag har redigerat bilden i photoshop och lagt in en annan bakgrund.

Utställning i Östersund och en massa annat

Nu var det ett tag sedan jag skrev något här. Sedan 1:a maj jobbar jag åter igen 100% efter att ha gått ner i arbetstid under vintern för att ägna en dag i veckan åt mitt skapande. Fyra dagars arbetsvecka var också tacksamt när vi hade valpkullen! Nu börjar våren snart övergå i sommar här i Kungsgården, och vi är i gång och byter brädfodring på huset. Gamla hus bjuder ofta på överraskningar, det är en del av själen, charmen och källan till förtvivlan 🙂 När vi rev bort den dåliga brädfodringen visade det sig att en del av timret var ruttet så Tomas ägnade en stor del av sin 17-dagars ledighet åt att såga bort och komplettera de dåliga delarna innan han kunde börja regla för den nya brädfodringen. Själv tog jag en veckas semester i samband med kristi himmelshelgen och körde hårt från morgon till kväll med grundmålning av brädfodringen + en massa annat vårstök här på gården som brukar bli svårt att hinna med. Nu är vi igång och jobbar igen så det blir mindre tid att ägna åt huset. I samma veva känner vi stressen över att vi inte ens börjat med veden! Phu… tur att dagarna är långa så man kan hålla på och dona långt in på sena kvällen! Då blir det förstås lite tid framför datorn, framförallt till att skriva här i bloggen eftersom det tar mer tid i anspråk. Men jag pytsar ut lite bilder och korta inlägg på vår facebooksida med jämna mellanrum, det är snabbt gjort. Jag har även skapat en grupp för att våra valpköpare ska kunna lägga upp bilder, filmer mm och hålla kontakten med oss och varandra. Det har redan trillat in ett gäng fina bilder av våra yngsta förmågor, det uppskattar vi!

Mellan varven försöker vi hinna med att ägna lite tid åt vår flock, framförallt Patron. Han är som tur är en lättsam och lyhörd liten kille som är tacksam att hålla på med. Apporteringen är något han har i blodet efter pappa Nitro, han spontanapporterar med stor glädje och blir allt bättre på att hålla kvar dummyn ända till avlämningen. I går provade vi att kasta ett rävskinn åt honom, han hämtade det med stor glädje och stolthet! Vår duktiga lillkille ❤ Jag har lagt upp fler bilder på vår facebooksida.

Vi har fått regelbundna rapporter från våra valpköpare, och dom beskriver liknande egenskaper allihop. Lugna trygga valpar som gillar att bära. Några har även varit i och badat, vattenpassionen verkar dom ha ärvt av mamma. Förra veckan hade vi rekordvärme här, och då fick vi se att Patron också älskar att bada! Han kastar sig handlöst från bryggan och simmar runt med de andra. Vattenapporteringen lär inte bli något problem 🙂

Brorsan Jorm ur Rodas kull som bor hos mina föräldrar är också en trevlig bekantskap. Han ser ut att bli en riktig snygging, och är en aning tuffare än Patron. När pappa provade spontanapportering med honom gjorde han helt riktiga apporter med korrekt avlämning och allt! Jorm är en trygg liten kille som har lätt för att slappna av. Mina föräldrar är otroligt nöjda med honom.

Rodedalens Jorm (SEUCH SEJCH Ormkullens E´Nitro – J Sångbergets Roda)

Förra helgen var jag till Östersund på specialhundklubbarnas årliga utställning. Med mig hade jag Patron, Nelly och Brage. Domare var Aina Lundmark. Det brukar alltid vara kallt och ruggigt på utställningen, i fjol regnade det hela dagen och jag blev dyngsur eftersom jag dumt nog bara hade gympadojjor! I år hade jag klätt mig ordentligt och tagit med mig ylletröja och jacka. Då blev det rekordvärme! Hundar och matte flämtade i värmen… jag hade tygburarna med mig och i dem blev det lite svalare, hundarna låg snällt och vilade mellan vänstervarven. På plats var också Patrons syster Primadonna ”Pingla” och Dimma och Nitros dotter Baileys ”Ayla”.

Först ut var Pingla och Patron som de enda två i valpklassen. Dom hade precis åldern inne, strax över fyra månader, så det var verkligen en ”dagisklass” 🙂 mest för träningens skull. Båda pluttarna skötte sig bra och fick fin kritik och varsitt HP. Den här gången placerade sig Patron som 1:a, även om jag tycker att syrran är snyggare och mer harmonisk i kroppen jämfört med sin gänglige bror! Patron som var en liten knubbis har skjutit iväg och blivit en långbent herre med föga kontroll över sina stora tassar 🙂 Men domaren tyckte han såg bra ut ändå.

Här är Patrons kritik:

Mkt tilltalande valp med utmärkta proportioner. Mycket välutvecklad för sin ålder, mycket bra bruksdelar. Mycket väluppvisad. BIR valp

Primadonnas kritik:

Trevlig valp med utmärkta proportiner, välutvecklad för sin ålder. Mycket bra bruksdelar. Utmärkta rörelser. Välvisad. BIM valp

Näst på tur var Brage i jaktklassen. Han fick excellent och blev trea i konkurrensklassen, tyvärr utan CK. Men det var många snygga hanar så konkurrensen  var stor. Kritiken var bra, så Brage kommer nog få sina CK:n tids nog. Jag visar gladeligen upp denne snygge och trevlige herre fler gånger! Här är hans kritik:

Välkroppad hane med utmärkta proportioner. Mycket bra huvud med rastypiska detaljer, bra ögonfärg, utmärkt hals och rygg. Utmärkta vinklar runt om. Rejäl benstomme, utmärkta tassar. Välbalanserade rörelser. Mycket välvisad.

Sedan var det dags för Baileys ”Ayla” i öppenklassen. Det var första gången jag träffade henne sedan hon flyttade härifrån som åttaveckorsknyte. Hon har utvecklats till en kraftig vacker tjej med näpet ansikte. Just för tillfället hade hon något kilo för mycket på sig efter en skendräktighet, därför slutade betyget på very good i dag. Kritiken var bra i övrigt, så hon kan säkert få ett bättre betyg när hon är i bättre form.

Kungshällans NA Baileys ”Ayla”

Sist ut av de våra var Nelly i championklass. Hon fick strålande kritik, domaren bad mig springa ett extra varv med henne -”bara så vi får njuta lite extra” 🙂

Flott championtik. Väl bibehållen, visas i mycket bra kondition. Kraftfulla vägvinnande rörelser, försvarar väl sitt CK.

Nelly slutade som 2:a bästa tik i konkurrensen med CK.

Överhettad matte med vackra Nelly. Foto: Kenth Gustafsson

Jag vill också passa på att gratulera alla andra som hade framgångar med sina snygga hundar, ingen nämnd ingen glömd! Jag fotade massor men har inte hunnit gå igenom och rensa bland alla bilder än, prioriterade först våra egna så jag skulle kunna publicera dom. Fler finns på vår facebooksida. När jag är klar med de övriga kommer jag lägga upp dom i JVVK:s facebookgrupp. Jag tror jag fick med nästan alla korthåren.

/Maria